Märkligt fornfynd i Gamla Uppsala
Ett mycket ovanligt fornfynd grävs ut på en villatomt i Gamla Uppsala. I en så kallad skärvstenshög med avfallssten från bronsåldern gjorde arkeologerna en upptäckt som höjde pulsen rejält.
STORSLAGEN. Under lager av matjord och avfallssten hittade arkeologerna tre stora stencirklar med ett stort block i centrum. En så ovanlig sak brukar en arkeolog hitta högst en gång under sin yrkeskarriär.
Foto: Jörgen Hagelqvist
- Något sådant hittar en arkeolog högst en gång under sin yrkeskarriär. Senast det hände här i trakten var vid Vaksala kyrka på 1970-talet, säger Per Frölund, arkeolog på Upplandsmuséet som leder utgrävningen.
Skärvstenshögen är cirka 14 meter i diameter och 1,7 m hög, så arkeologerna tar hjälp av grävmaskin för att klara jobbet. Högen är registrerad som RAÄ 119:1 hos Riksantikvarieämbetet och känd sedan länge. Nu ska villatomten styckas. Innan fornlämningen fick tas bort, krävde länsstyrelsen att den skulle undersökas.
Varför de här stencirklarna lades ut för cirka 3 000 år sedan kan Per Frölund bara spekulera i.
- En enkel förklaringen skulle kunna vara att markera var de boende skulle slänga avfallssten. Men jag tror att cirklarna hade rituell betydelse. Solsymboler är vanliga på hällristningar.
Han tror att det stora blocket redan fanns på plats eftersom det är så tungt.
- Men blocket verkar ha utsatts för mänsklig påverkan. Kanterna är skarpa och ser nästan huggna ut. De som eldade vid blocket och knackade loss bitar kanske var ute efter kopparkis eller något annat mineral. Vi ska försöka få hit en geolog som kan bestämma bergarten.
Den inre cirkeln består av halvstora stenar. Sedan följer en ofullständig cirkel med mindre stenar. Den yttersta cirkeln består av dubbelt så stora stenar som den inre. I väster går yttre och inre cirkeln ihop.
- Cirklarna är alltså koncentriska och ofullständiga. Det ser nästan ut som en labyrint.
När UNT var på besök höll Dan Fagerlund just på att avlägsna en särskilt besvärlig trädstubbe. Robin Olsson fyllde grävarens skopa med sten och jord som kontrollerats. I ett område täckt med plast har ben påträffats. Det kan vara en grav, som ska undersökas särskilt. Att skärvstenshögar användes som gravplats är inte ovanligt.
Många frågor hoppas arkeologerna få svar på senare.
- Vi har hittat kol att tidsbestämma med kol-14-metoden. Vi har hittat djurben i första stencirkeln och keramik vid mittstenen. Vi tar jordprover för att se om det finns fröer kan berätta vad som växte på platsen när högen tillkom.
På tomten ligger ytterligare en förhöjning. Den är inte registrerad som fornminne och ingår inte i arkeologernas uppdrag. Dan Fagerlund hoppas hinna ta några stickprov för att se om det finns stencirklar där också.
FAKTA
Skärvstenshögar brukar hänföras till bronsåldern, det vill säga perioden 1800-500 före Kristus. Under äldre bronsålder har den här högen legat på södra kanten av en större halvö. I närheten finns ytterligare en skärvstenshög, två tidigare undersökta gravar samt delar av en boplats.
Fynden visar att forntiden i Gamla Uppsala inte är bara handlar om området kring kungshögarna och kyrkan. Redan under äldre bronsålder hade människor börjat bosätta sig på slättområdena i omgivningen.
Dateringen kan ge besked om högen ska räknas till ett äldre skede, då människor tog landet i anspråk - läget tyder på detta - eller till ett senare skede då folk var bosatta och bedrev hantverk. Boplatser har hittats från båda perioderna, 1700 respektive 900 år före Kristus.
Skärvstenshögar brukar hänföras till bronsåldern, det vill säga perioden 1800-500 före Kristus. Under äldre bronsålder har den här högen legat på södra kanten av en större halvö. I närheten finns ytterligare en skärvstenshög, två tidigare undersökta gravar samt delar av en boplats.
Fynden visar att forntiden i Gamla Uppsala inte är bara handlar om området kring kungshögarna och kyrkan. Redan under äldre bronsålder hade människor börjat bosätta sig på slättområdena i omgivningen.
Dateringen kan ge besked om högen ska räknas till ett äldre skede, då människor tog landet i anspråk - läget tyder på detta - eller till ett senare skede då folk var bosatta och bedrev hantverk. Boplatser har hittats från båda perioderna, 1700 respektive 900 år före Kristus.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!