Maria Kilishova började äta p-piller för första gången i sitt liv för en månad sedan och fick snabbt depressiva symptom.
Maria Kilishova sitter på en bänk intill Fyrisån och tittar ut i intet. För knappt ett år sedan kom hon till Sverige från Ukraina. Men det är inte kriget utan kroppen som plågar henne mest just nu.
Hon har endometrios, en sjukdom som gör att kvinnor har mycket ont i samband med mens, och för att motverka smärtan skrev hennes läkare ut både p-piller och en hormonspiral. Det har nu gått en månad.
– Efter en vecka mådde jag så dåligt att jag bara låg i min säng och ville inte göra någonting. Hjärtat bultade, händerna skakade och jag kände inget intresse för livet.
Maria Kilishova har aldrig haft depressionssymptom innan och aldrig ätit p-piller tidigare, därför förstod hon att pillren måste varit orsaken till att hon mådde så dåligt.
– Det var som gift för mig med de där hormonerna och läkaren sa ingenting om risk för depression utan bara skrev ut och sa att allt skulle bli bra.
Forskningen har tidigare haft svårt att belägga kopplingen mellan p-piller och depression. Detta för att kvinnor som känner av en större humörpåverkan av p-piller ofta inte väljer att delta i kliniska prövningar på p-piller.
– Detta leder till en så kallad "healthy user bias", friska människor som tolererar p-piller väl är de som studeras och då får man inte fram korrekta resultat, säger Therese Johansson doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Forskningen har tidigare haft svårt att belägga kopplingen mellan p-piller och depression men en ny studie vid Uppsala universitet ser tydliga kopplingar under användarens två första år.
Hon lägger nu fram en ny studie på kopplingen mellan depression och p-piller som tagit hänsyn till "healthy user"-effekten. Tillsammans med sina forskarkollegor har hon studerat p-pilleranvändningen hos 264 000 kvinnor och följt dem från födseln till klimakteriet.
Forskarna har tittat på hur frekvensen av en första depressionsdiagnos skiljer sig åt mellan kvinnor som börjat med p-piller och de som inte börjat. Studien visar att det finns en ökning av depressiva symptom hos 92 procent bland vuxna användare under de första två åren av användning. Bland unga kvinnor som började använda p-piller var ökningen 130 procent.
– Tonåren är en känslig period då mycket händer både i kroppen och i livet och en ytterligare hormonell förändring kan då ha en större påverkan på måendet, säger Therese Johansson.
Den studerade preventivmetoden var kombinerade p-piller, vilka innehåller gestagen, en förening som efterliknar hormonet progesteron, samt östrogen.
Therese Johansson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet har gjort en stor studie på kvinnors påverkan av p-piller och följt 264 000 kvinnor och från födseln till klimakteriet.
– Det är viktigt att kvinnor är välinformerade om potentiella negativa biverkningar innan de väljer att börja med p-piller, såsom kopplingen till depression. Risken finns annars att man går till en psykolog för depressionen och den personen kanske aldrig tänker på en koppling till patientens preventivmedel, säger Therese Johansson.
Den som upplever depressiva symptom i samband med att ha börjat använda p-piller bör enligt Therese Johansson rådgöra med en barnmorska eller gynekolog om alternativa preventivmetoder.
– Om man använt p-piller under en längre tid och inte upplever några biverkningar finns ingen anledning att sluta. Det är även viktigt att belysa att majoriteten av kvinnor tolererar p-piller väl och de skyddar både mot endometrialcancer och äggstockscancer.
Maria Kilishova har nu slutat med p-pillren och ska ta ut hormonspiralen. Hon mår lite bättre men känner sig fortfarande konstig i kroppen.
– Jag har svårt att genomföra mina SFI-studier och känner inte för att träffa vänner. Jag vet inte vad som händer med mig.