Tack och lov slant jag med handen när jag slängde upp kassen i containern. När det översta lagret kläder föll ned på marken var det i sällskap med min mobil, som jag alltså råkat lägga bland gåvorna till Stadsmissionen.
Ett typiskt misstag - i min vardag.
Men hur är det för andra?
Amos Makajula har hyllats på sociala medier som ”världens bästa busschaufför” och utsågs 2009 till ”Årets upplänning” av UNT: s läsare. När jag berättar att jag skriver om vardagsmissar, som att lägga saker på fel ställe, skrattar han.
– Det händer aldrig mig!
På skämt förstås. Amos Makajula medger utan omsvep att han slarvar ibland. Även bakom ratten.
– Det skiljer lite mellan linje 2 och linje 3. Ibland har jag blandat ihop dem och kört fel.
Vid ett tillfälle ringde han efter service eftersom bussen inte startade. Då visade det sig att växeln satt i. På grund av det blev turen försenad. Amos Makajula säger att alla hans kollegor har liknande berättelser och att det är mänskligt.
– Det viktiga är hur man hanterar misstag. Naturligtvis blir folk stressade när bussen är sen, men ger man ett bra bemötande och förklarar läget brukar de vara förstående.
Att behålla lugnet trots försening är ett sätt att undvika allvarliga fel, menar Amos Makajula. Rusningstrafiken går inte att påverka och man måste stanna vid rödljus även om 20 personer står och väntar på nästa hållplats.
– En förare som hade kört fel hamnade i diket när han backade för att vända. Tyvärr händer sådana saker. Huvudsaken är att man är närvarande i det man gör.
Och han har ju rätt. Små vardagsmisstag görs av alla varje dag. De bemöts vanligen med ett skratt och glöms bort. Sigmund Freud förklarade fenomenet med undertryckta känslor som bubblar upp. Att kalla ett barn vid syskonets namn skulle betyda att det var mindre önskat. Men Cathrine Felix, doktor i filosofi vid Lunds universitet vars avhandling ”Slips, Thoughts and Actions” handlar om just vardagsmissar, ger inte mycket för den teorin.
– Någon enstaka gång är det kanske så, men oftast beror sådana missar på yttre faktorer.
Medan forskare inom psykologi studerar mänskligt beteende utifrån vad som händer i hjärnan intresserar sig Cathrine Felix för processer bakom handlingar med utgångspunkt i filosofiska teorier om uppsåt. Den som försöker öppna ytterdörren med cykelnyckeln eller borsta håret med tandborsten handlar med största sannolikhet emot sin avsikt.
– I vanliga fall har vi kunskap om våra handlingar. När vi begår ”slips” fungerar inte den kunskapen optimalt.
Cathrine Felix har undersökt i vilka sammanhang vi handlar irrationellt, och vad misstagen säger om samhällets normer. Även om glasögon inte tar skada av att ligga i kylen finns ett samförstånd kring att de inte hör hemma där. Normerna för mänskligt handlande blir tydliga när man bryter mot dem.
– Vi vet oftast när någon inte handlar uppsåtsenligt. Man tänker inte att den som lägger glasögonen i kylen är irrationell. Det visar hur bra vi är på att förstå varandra.
I januari är vi många som på rutin anger föregående år när vi skriver datum. Människor gör åtskilliga missar dagligen utan att reflektera över dem. Men samma process som leder till att glasögon hamnar i kylen kan också ge ödesdigra konsekvenser. 1979 skedde en olycka i kärnkraftverket Oyster Creek i USA som berodde på att en anställd tryckt på fel knapp.
– Personen skulle stänga ned en pump men råkade stänga av cirkulationen i hela kraftverket, säger Cathrine Felix.
Sjukvård är ett annat område där missar kan ge allvarliga följder. Ett exempel är fallet med narkosläkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus som 2009 åtalades för dråp efter att ett avlidet spädbarn befunnits ha höga halter av sömnmedlet tiopental i blodet. Utredningen visade slutligen att hon var oskyldig, däremot hade annan personal missat att journalföra när de gett tiopental. Historien är inte unik.
– På 80- talet använde ett sjukhus anestesimaskiner av två olika fabrikat, där mätaren på den ena sorten gick medsols och på den andra motsols. Det ledde till katastrofala misstag, en läkare blev dömd för att ha gett för hög bedövningsdos, berättar Cathrine Felix.
Att se varför missar sker är en förutsättning för att kunna förhindra dem. Ofta kan man konstatera att problemet ligger i systemet och inte hos den enskilda individen. I en optimerad omgivning blir man mindre olycksbenägen. Det handlar om utrustning såväl som arbetstider. Sömnbrist är en riskfaktor.
– Dubbla jourer för läkare är galenskap, menar Cathrine Felix.
Samtidens krav på effektivitet leder till att vi gärna försöker göra flera saker samtidigt. Men multitasking ökar bevisligen risken för missar. Genom att undvika att prata i telefon samtidigt som man lagar mat och svarar på mejl kan man motverka tankspriddhet. En annan bra förhållningsregel är att förvara saker på bestämda platser.
– Men det kan gå över styr. Min mamma hade alltid med sig strykjärnet på semestern eftersom hon annars oroade sig för att ha glömt kontakten i. Jag tror det var det som gjorde mig intresserad av ”slips”.
De flesta är välvilligt inställda när någon annan klantar sig, men de egna felstegen dömer man gärna hårdare. Att aldrig göra misstag är dock ett orimligt krav. Vardagsmissarna fyller dessutom en social funktion, menar Cathrine Felix.
”Slips” kan vara en ”icebreaker”. De är ju ofta lustiga, plötsligt står man där och skrattar.
Illustration: Lisa Brandelius