Värmerekord i New York och skogsbränder och torka i Ryssland. Samtidigt drabbas Kina av jordskred och i Tyskland, Västafrika och Pakistan kämpar med att överleva mängderna regn som fallit och översvämningar som redan tagit flera liv. Det är lätt att oroas över de rådande klimatförändringar men enligt Sven Halldin, professor i hydrologi vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, finns det andra faktorer som gör att naturkatastroferna slår hårt mot mänskligheten.
– Många geologiska katastrofer har definitivt inte med klimatet att göra. Att det just nu kan upplevas som mycket handlar om att naturen och klimatet funkar så att ibland händer naturkatastrofer oftare, sen kan det bli lugnare perioder. Man måste se över väldigt långa tidsperspektiv.
Han menar att fokus lätt kan hamna på just klimatet i stället för på mänskligheten. Som att vi i dag bosätter oss på platser som man förr i tiden valde bort eftersom de inte var säkra.
– Men det är lättare att skylla på miljön, har naturen hyss för sig, så är ingen ansvarig men om man låter människor bygga hus på dålig mark finns det plötsligt någon med ansvar, säger han.
Ett annat exempel är att vi hellre pratar om vattnet och dess nivåer i stället för att diskutera vad nöden har drivit oss till när det gäller bosättning.
– Jag skulle hellre vilja koppla naturkatastrofer till befolkningsökningen. Det finns mindre landyta att bo på vilket tvingar oss att använda mer marginell mark. Se på situationen i Bangladesh, den blir allvarlig eftersom folk bor på områden som man vet har och kommer att översvämmas, men man chansar och bor där så länge det går, säger han.
Det är först när ett samhälle blir utsatt av en flodvåg eller ett jordskred som man talar om en naturkatastrof.
– Man måste förstå hur både delar fungerar. I jordskredsdrabbade Haiti, som är ett korrupt land, var man mindre förbered än vad man var i Chile. Därför blev konsekvenserna mycket större där, trots att jordbävningen var mindre, säger han.
Skillnaden i hur pass bra ett land klarar av en naturkatastrof ligger just i saker som regler för hur man ska bygga ett hus och att det finns i räddningstjänst som är förberedda och vet hur man ska agera i krissituationer. I ett korrupt samhälle där inget fungerar blir därför konsekvenserna ödesdigra.
– Mötet mellan hur samhället har förberett sig och hur naturens otygliga krafter blir därför betydelsefullt. Fattiga samhällen med människor som lever på marginalen drabbas alltid hårdast, säger Sven Halldin.
På Uppsala universitet är man just nu startfasen av Centrum för naturkatastroflära. Där samlas forskare inom både geovetenskap, samhällsvetenskap och teknikvetenskap för att samarbeta kring bland annat kommunikation av hot och risker för naturkatastrofer, hur ett effektivt samarbete kan se ut och hur det går att kontrollera och förebygga naturkatastrofer.
– Blandningen utav olika områden är nyckeln, eftersom det är i mötet mellan samhället och naturen som en naturkatastrof kan uppstå, säger Sven Halldin.
Tanken är att det ska bli ett resurscentrum för svensk förvaltning och näringsliv och genom att föra statiskt på olika naturkatastrofer kunna se om det på längre sikt ökar och vad det i så fall kan bero på. För detta har man fått 45, 2 miljoner av regeringen för en period av fem år.