Människan + Tekniken = Sant

Världen svämmar över av ny teknik. Men vem har inte svurit över för många och krångliga fjärrkontroller till tv-utrustningen, eller för mycket datorstrul på jobbet. Forskarna inom människa-datorinteraktion försöker lösa den ekvationen: ny teknik+människa=någonting bättre än tidigare. Kan datorerna förmås gå i hand i hand med människan kan livet underlättas för många.
- Vi börjar med att titta på vilka behov människor har, sedan använder vi beteendevetare för att förstå de mänskliga aspekterna, och designer och tekniker för att bygga tekniken, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.

Han har arbetat mycket med myndigheter som Skatteverket och försökt få arbetsvardagen drägligare genom bättre it-system.
- Det låter inte så flashigt, men det handlar om att med undvika musarmar, utbrändhet och olidliga telefonköer, säger Jan Gulliksen.

Tillsammans med forskarkollegan Lars Oestreicher är han värd för en stor konferens som hålls i Uppsala den här veckan. 450 forskare från hela världen intar Uppsala Konsert & Kongress för presentationer av forskningsresultat och diskussioner på temat forskning och praktik.
- Vi har för lite korsbefruktningar mellan forskning och näringsliv. Därför har vi valt det här temat och flera gäster från näringslivet medverkar, säger Lars Oestreicher.
Nyheterna på konferensen handlar mycket om framtidens teknik och möjligheter.
- Det finns massor av trender. Japan jobbar mycket med robotar i vården, som bord som levererar verktygen åt läkaren. Men det som exploderat är sociala nätverk på internet, säger Jan Gulliksen.

En utveckling som kommit med nätverk som Facebook är möjligheten att som vanlig användare skapa funktioner man vill ha. Konceptet kan bli det samma för exempelvis mobiltelefoner.
- Du köper en tom telefon som man fyller med funktioner du vill ha, en klocka, en radio och så vidare. Passar inte klockan, kommer du kunna bygga en egen med programpaket som är gjorda för det. Att få med användarna i utformningen av ny teknik kommer att bli allt viktigare, säger Lars Oestreicher.

Att få en personligt anpassad klocka i mobilen kan tyckas vara ett lyxproblem, men människa-datorinteraktion handlar även om lösningar på basala problem, av stor betydelse för utsatta grupper.
- Hur skapar man ett journalsystem för vården i länder där många är analfabeter, eller i Sydafrika med åtta officiella språk och ett otal dialekter och varianter? säger Jan Gulliksen.
Den här forskningen låter som den våta drömmen för dem som fördelar forskningspengarna och för näringslivet. Konkret, modernt och nyttigt. Men så enkelt är det inte. Ansökningsproceduren, där forskarna söker pengar från vetenskapliga råd inom olika områden som naturvetenskap, medicin eller humaniora, kan vara för fyrkantig för tvärvetenskaplig forskning som människa-datorinteraktion. Och när den nya tekniken sedan ska tas i bruk stöter nya problem till.
- Effekten är ofta långsiktig. Mindre sliten personal får genomslag i ekonomin först efter ett par år. I dag är marginalerna så små att de flesta vill att det ska löna sig inom ett år, säger Lars Oestreicher.

Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan är världsledande inom disciplinen.
- Att konferensen kommer hit efter att ha varit i städer som Sydney, Rom och Tokyo är ett kvitto på det, säger Jan Gulliksen.