Många väljer bort studielånet

Under de senaste tio åren har andelen studenter som tar studielån och bidrag sjunkit från 82 procent till 67,5 procent.
Minskningen beror, enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN), på två faktorer. 
- En av orsakerna vi har kunnat se är att andelen yngre studenter har ökat de senaste åren. Och de tenderar att ta lån mer sällan än studenter som är 25?30 år. De yngre bor ofta hemma längre och får stöd av föräldrar, säger Carl-Johan Stolt, tf chef för utvärderings- och statistikenheten vid CSN.
Den andra orsaken beror, enligt CSN, på att villkoren för studielån har förändrats.
Fram till år 2001 baserades återbetalningen av studielånet på uppgifter från Skatteverket. Fyra procent av ens taxerade årsinkomst skulle gå till att betala av skulderna.
För de som har tagit lån efter 2001 fungerar återbetalningen mer i likhet med ett banklån där avbetalningen bland annat bestäms utifrån hur stor skulden är och hur gammal personen är.
- Så som systemet fungerade innan kunde en person räkna ut om han eller hon skulle hinna betala tillbaka sin studieskuld eller inte innan den skrevs av vid 65 års ålder. Förstod man då att man aldrig skulle hinna betala tillbaka allt, så kanske man lånade extra mycket därför att man tänkte att det inte gjorde någon skillnad, säger Carl-Johan Stolt.

Syftet med det förändrade återbetalningssystemet handlade därför mycket om att garantera att så mycket pengar som möjligt av studielånen betalas tillbaka, vilket enligt CSN också har skett.
- Av de pengar som vi betalar ut så finns det alltid en viss procentsats som vi räknar med att vi kanske inte kommer att få igen - en osäkerhetssumma. Just nu ligger den osäkerheten på fyra procent, men innan 2001 var den närmre 20 procent. Riskerna för staten har alltså minskat väldigt mycket, säger Carl-Johan Stolt.
Vid Uppsala studentkår oroas man dock en del över studiemedlens utveckling.
- Det är ju bara en begränsad grupp människor som kan bo hemma och studera - de som kommer från en ort där det finns en högskola. Det är ju inte bra om vi bara skulle få en viss sorts personer som studerar vidare, säger ordförande Karin Nordlund.

Hon ser dock att det finns vissa fördelar med det nya lånesystemet, exempelvis att de som nu tar studielån måste tänka igenom sitt beslut att börja plugga mer noggrant än tidigare.
Men hon poängterar att det bara är positivt så länge det handlar om just betänksamhet och inte rädsla.
- Om människor blir alldeles avskräckta från att ta lån för att de inte vill bli skuldsatta så är ju det förödande. Om de då inte har föräldrar som kan eller vill hjälpa dem så leder ju det till att de inte alls läser vidare, säger hon.
Enligt Carl-Johan Stolt har CSN försökt att analysera om det nya lånet verkar avskräckande genom att genomföra en enkätundersökning under förra året riktade till 35-åringar som ännu inte studerat vid högskola.
- Det var väldigt få som svarade att studiemedlet var den bakomliggande orsaken till varför man inte valt att studera vidare.
Samma undersökning visade dock att personernas socioekonomiska barkgrund hade en viss betydelse för deras beslut.
- Vi kunde se en liten tendens att det var personer från hem med lägre utbildade föräldrar som valde att inte ta lån pågrund av att de inte ville skuldsätta sig. Men än så länge är den tendensen marginell, säger Carl-Johan Stolt.