– Vi har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap och utbilda i kvinnofridsfrågor. Jag tycker att kunskapsbanken sammanfattar det uppdraget, säger Annika Engström, projektledare vid Nationellt centrum för kvinnofrid.
För tio år sedan fanns det redan mycket forskning om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Men kunskapen var utspridd. Nya forskningsrön och myndighetsrapporter nådde inte alltid ut till de verksamheter där den behövs som mest och kan göra skillnad, som inom vården, socialtjänsten och rättsväsendet.
Hösten 2010 lanserade därför Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, en digital kunskapsbank där forskning och information från myndigheter är samlad på samma ställe.
– En höjd kunskapsnivå hos de som möter utsatta kvinnor gör det lättare att fokusera på bemötandet och att undvika misstag i olika bedömningar, säger Annika Engström.
Sedan 2010 har kunskapsbanken fortsatt växa. Här finns råd och verktyg för dem som arbetar med våldsutsatta kvinnor, men också sammanfattningar av lagar och vetenskap kopplat till området. För några år sedan tillkom en tre timmar lång webbkurs om våld i nära relation. Hittills har 65 000 personer gått kursen, som lyfter hur våld kan ta sig uttryck, hur det många gånger utvecklar sig över tid och vilka konsekvenser det får. I webbkursen lyfts också vikten av att rutinmässigt fråga patienter om våld.
– Att ställa frågan om våld kan vara livsviktigt. Många våldsutsatta kvinnor väntar på frågan, säger Gun Heimer, senior professor i kvinnomedicin och tidigare chef för NCK.
– Vår forskning ledde till att frågor om våld infördes som rutin i mödravården i Uppsala i början av 2000-talet och senare till en nationell rekommendation. I dag får 93 procent av landets gravida kvinnor den frågan hos mödravården, säger hon.
Det senaste decenniet har frågan om mäns våld mot kvinnor diskuterats alltmer. I november 2014 trädde den så kallade Istanbulkonventionen i kraft, Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor. I Sverige finns i dag en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. En annan milstolpe är förändringen i högskoleförordningen, som innebär att det sedan 2018 är obligatoriskt med kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation på åtta universitetsprogram, blanda annat på läkarlinjen och psykologprogrammet. Varje program avgör själv hur utbildningen ska utformas.
– Kunskap är nyckeln till förändring och jag tror att ändringen i högskoleförordningen kommer att betyda mycket. Det alla som möter våldsutsatta kvinnor i sitt arbete behöver är rutiner, att veta "vad ska jag göra, hur ska göra", säger Gun Heimer.
Samtidigt kommer framtiden med utmaningar som är svåra att förutse. I samband med coronapandemin har det exempelvis rapporterats om att anmälningarna om våld i nära relationer ökar. Hur ska man få stopp på våldet?
– En nollvision är viktig, även om man måste vara medveten om att det lär vara omöjligt att uppnå den i realiteten. Men med ökade kunskaper kan vi bryta våldsspiraler och förbättra situationen för dem som utsätts för våld. Vi vet hur våldet ser ut och vad som behöver göras, nu måste vi bli ännu bättre på att omsätta kunskapen i praktiken, säger Gun Heimer.
Kunskapsbankens 10-årsjubileum uppmärksammas tisdag 22 september med ett webbsänt seminarium.