Många val för miljömedvetna
Kan man göra något för att minska den globala uppvärmningen? Är det inte bara en droppe i havet att jag cyklar till jobbet i stället för att åka bil eller släcker lampan varje gång jag går ut ur ett rum eller sorterar soporna?
Ställ bilen och ta cykeln till jobbet.
Foto:
Och uppenbarligen tycker svenskarna det. I en undersökning Naturvårdsverket låtit göra och som offentliggjordes i fredags tror tre av fyra, 75 procent, att de själva kan bidra till bromsningen av den globala uppvärmningen. 2002 var siffran 68 procent.
Den mest populära åtgärden i den senaste undersökningen är att köpa energisnåla hushållsapparater, 79 procent, och att köra bil på ett mer bränslesnålt sätt, 68 procent. Dock är man inte lika beredd att dra ned på bilåkandet, 45 procent, eller att åka mer kollektivt, 46 procent.
Det här med kollektivt åkande är ändå viktigt att tänka på, säger Ylva Rylander, klimathandläggare på Svenska naturskyddsföreningen, SNF.
- Om du ska resa mellan Malmö och Stockholm och tar tåget så går det åt tre milliliter bensin mot 60 liter om du åker bil, säger hon.
Mycket utsläpp vid en flygresa
Och flyger du går det förstås åt mycket mer fossilt bränsle. Flyget är ett speciellt kapitel. Enligt Luftfartsverket bidrar flyget med 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten.
Men samtidigt kan du själv på en enda flygresa ta i anspråk en stor del av ditt årliga bidrag till växthuseffekten. I Sverige släpper vi ut sex ton koldioxid per invånare och år. En Flygresa Brasilien tur och retur genererar 2,5 ton koldioxid per passagerare.
- Det är just på transporterna det finns mycket att spara, På flyg och inte minst tunga transporter på land, säger Ylva Rylander.
- Även när det gäller uppvärmning av bostäder finns mycket att spara. Här har Sverige redan minskat koldioxidutsläppen med 30 procent sedan 1990 genom bland annat fjärrvärmeanslutningar och bättre isolerade bostäder, men det finns förstås mer att göra.
Det är många aktiva val du som privatperson kan göra. Jessica Cederberg Wodmar rekommenderar i första hand fyra hemsidor (se listan sist) som har tips om vad du kan göra för att bromsa den globala uppvärmningen: Naturvårdsverket, Konsumentverket, Energimyndigheten och Svenska naturskyddsföreningen, SNF.
Egen miljöprofil
Du kan på nätet även göra en egen miljöprofil där man kan se vilka effekter det ger om man gör det ena eller det andra.
- SNF har den mest genomarbetade miljöprofilsfunktionen, säger Jessica Cederberg Wodmar.
Bra miljösidor:
www.miljomataren.se
www.konsumentverket.se
www.energimyndigheten.se
www.snf.se/klimat
www.naturvardsverket.se
Växthuseffekt: Växthuseffekten är förutsättningen för liv på jorden. Atmosfären släpper igenom en stor del av den kortvågiga solstrålningen, men växthusgaserna bromsar den långvågiga återstrålningen från jordytan. Det vi i slarvigt tal kallar växthuseffekt är effekten av den extra tillförsel av växthusgaser som människan antas bidra med framför allt vid förbränning av fossila bränslen. Därmed antas att medeltemperaturen på jorden höjs.
Växthusgaser: Kyotoprotokollet definierar sex växthusgaser, varav koldioxid, metan och dikväveoxid är de viktigaste Koldioxid står för 80 procent av gasernas påverkan på växthuseffekten. Den bildas vid all slags förbränning av organiskt material och även när vi andas.Människans bidrag av metan är boskapsskötsel, avfallstippar och trafik.
Dikäveveoxid, även kallad lustgas, finns i kväveberikat gödsel som används inom jordbruk och trädgårdsskötsel.
Vattenånga räknas också som en växthusgas.
Kyotoprotokollet från 1997 undertecknades av 84 länder, däribland Sverige. Enligt protokollet åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent som ett genomsnitt under åren 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå.
Så jobbar vi med nyheter