För att stoppa svarthandel infördes 2014 en lag om att försäljning på gator och torg måste registreras i en kassaapparat. Dessutom ska alla kunder erbjudas ett kvitto. Men Skatteverkets kontroller avslöjar att lagen i många fall inte följs.
Mellan januari 2015 och oktober 2016 gjorde Skatteverket 97 kontroller av torghandeln i Uppsala län. I 36 av fallen blev resultatet en straffavgift för brott mot kassaregisterlagen.
En sådan avgift kan komma ifråga till exempel om handlaren inte använder ett certifierat kassaregister, om försäljningen inte slås in eller om kunden inte erbjuds något kvitto. Avgiften är på 12 500 kronor och om felet upprepas kan det handla om 25 000 kronor.
Något som underlättar jakten på fifflande handlare är att alltfler kunder slutar betala med kontanter och istället övergår till kort. Därmed har Skatteverket lättare att se vart pengarna tar vägen.
Just att följa penningspåren var en metod som Skatteverket använde vid utredningen mot den torghandlare som UNT skrev om tidigare i veckan. Det handlar om en torghandlare som sålt frukt, grönsaker och bär via olika stånd i Uppsala och som anklagas av Skatteverket för att ha tagit ut 3,3 miljoner kronor svart.
Genom att begära in kontouppgifter från mannens bank kunde Skatteverket se hur mycket pengar han fått in från kundernas kortbetalningar. Det jämfördes sedan med de belopp han registrerat i kassaapparaten.
Ett sätt att dölja fusk är att handlaren räcker fram en dosa där kunden stoppar in sitt betalkort. Pengarna dras från kortet medan beloppet aldrig registreras i kassan. Kunden får vad som ser ut som ett kvitto men i själva verket är det bara ett bevis på penningtransaktionen och inte ett kvitto i lagens mening.
Men i och med att allt mindre del av försäljningen sker kontant utan istället lämnar elektroniska spår via kortbetalningarna ökar risken för upptäckt.
Enligt Conny Svensson, nationell samordnare vid Skatteverket, har den ökande andelen korttransaktioner även medfört att behovet av resurskrävande revisioner minskat. Men fuskarna hittar ständigt nya metoder för att kringgå lagen.
– En del för över inbetalningarna till konton som står i andra personers namn. Andra hävdar att omsättningen är så låg, under fyra basbelopp, att de inte omfattas av kravet på kassaregister, säger Conny Svensson.
En svårighet för Skatteverket är att lagen om kassaregister inte gäller för handlare som har utlandsregistrerade företag och myndigheten verkar nu för att få till stånd en lagändring.
Conny Svensson säger att torghandeln ofta omsätter stora summor.
– Fallet i Uppsala omfattar 3,3 miljoner kronor och visst är det mycket pengar men inget som förvånar mig. För några år sedan hittades 40 miljoner kronor på konton rån torghandel i Helsingborg och som till stor del var obeskattade pengar.
Conny Svensson anser att kommuner och andra som hyr ut platser för torghandel i många fall haft för dålig kontroll på hyresgästerna.
– Det kan vara rimligt att platsupplåtaren tar reda på om handlarna är registrerade som näringsidkare, om de redovisar sina intäkter till staten och om de i sin tur hyr ut sina torgplatser vidare.
Om någon vill hyra en torgplats i Uppsala granskas det om personen har skulder till kommunen. Hyresavtalet är personligt och kommunen kontrollerar även att platsen inte överlåts till någon annan. Kommunen kräver dock inte att den som hyr en försäljningsplats ska ha ett godkänt kassaregister.