Många svenskar lider av sömnproblem
Hälften av alla svenskar har åtminstone något problem med sömnen, men de flesta söker inte hjälp för sina besvär. Läkarbesök för sömnbesvär och behandling med sömnläkemedel är betydligt vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade personer.
- Det verkar finnas flera andra faktorer än sömnbesvären i sig som har betydelse för om en person söker läkarhjälp och får recept på sömnläkemedel, säger forskaren Derek Eder vid Centrum för sömn- och vakenhetsstörningar, Göteborgs universitet.
Den nya studien omfattar 1 000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män som i telefonintervjuer bevarat en rad detaljerade frågor om sina sömnvanor och hur de påverkade dem när de var vakna under dagen.
- I de flesta studier brukar drygt en fjärdedel av deltagarna svara ja på frågan om de har någon form av sömnbesvär. När vi använde vårt mer detaljerade frågebatteri angav varannan att han eller hon brukar ha åtminstone något problem med sömnen, säger Derek Eder.
De vanligaste rapporterade besvären, som vardera rapporterades av omkring en tredjedel av deltagarna, var svårigheter att somna, störd nattsömn, och att inte känna sig utvilad under dagen.
Var sjätte man och var fjärde kvinna hade någon gång sökt läkarhjälp för sömnproblem. Åtta procent av kvinnorna, men "bara" fem procent av männen använde något sömnläkemedel.
- Att kvinnor oftare än män söker läkarhjälp och får sömnläkemedel kan dock bara till en mindre del förklaras av att vissa sömnbesvär är vanligare bland dem. Kvinnor uppger visserligen betydligt oftare att de känner sig trötta under dagen, men män rapporterar oftare att de sover mindre än sex timmar per natt och har störd nattsömn.
Som väntat och i likhet med så gott som alla andra sömnstudier fann forskarna också att äldre rapporterade mer sömnproblem än yngre och att den allra högsta användningen av sömnläkemedel förekom i de äldsta åldersgrupperna.
Till skillnad från i andra sömnstudier har forskarna också undersökt om det finns några samband mellan å ena sidan sömnbesvär, å andra sidan vårdutnyttjande och - som ett mått på social ställning - utbildningsnivå.
- Den sociala ställningen verkar sakna betydelse för hur man upplever sömnen. Däremot visade det sig att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade personer känner sig sömniga under dagen, söker vård för sömnbesvär och använder sömnläkemedel.
Den nya studien kan inte besvara frågan om varför det råder en sorts "jämlikhet" när det gäller fördelningen av sömnbesvär i befolkningen, men finns stora skillnader när det gäller hur olika grupper söker vård och behandlas med läkemedel.
- Det finns starka samband mellan störd sömn och överdriven sömnighet under dagen och stress och depression. Våra fynd att så många människor är belastade med dessa besvär talar för att vårdgivare bör fästa speciell vikt vid deras psykologiska välbefinnande, säger Derek Eder.
Så jobbar vi med nyheter