Många svenska muslimer slits mellan två kulturer

- Tonåren var den svåraste tiden i mitt liv hittills. Jag ville vara som mina svenska kompisar, gå på disco, träffa killar och klä mig öppet. Samtidigt var mamma strikt troende och talade alltid om islam hemma. Det var svårt att komma till ett land där mycket var precis tvärtemot vad ens egen kultur och religion sa. Jag blev helt förvirrad, berättar Mona Abdi.
Hon är 21 år och läser i dag biomedicin vid Karolinska institutet i Stockholm. Det har gått elva år sedan hon kom till Sverige från Somalia tillsammans med sin mamma och sina syskon.

Att klä sig anständigt
Mona berättar hur hon gjorde allt för att anpassa sig till det nya livet i Sverige. Men försöken resulterade i ständiga konflikter hemma.
- Mamma tvingade mig aldrig att bära sjal eller så. Men hon var noga med vad islam sa om olika saker och det blev ofta bråk. Hon ville bland annat att jag skulle klä mig mer anständigt. Det är ju inte lätt för en förälder heller att se sitt barn bete sig på ett sätt som vore oacceptabelt i det egna hemlandet, säger Mona Abdi.
Sharif Bukhari, som är 23 år och läser ekonomi vid Uppsala universitet, beskriver hur även han hamnade i en identitetskris i tonåren. Han kom till Sverige 1995 från Uzbekistan.
- Som tonåring vill du inte sticka ut från mängden. Jag vågade inte vara stolt över att vara muslim, utan försökte verkligen anpassa mig och bli svensk. Jag kopierade varenda kompis klädstil. Men jag blev ändå inte accepterad och kände mig väldigt vilsen.

Könsstympning försvarades med Islam
Det var just känslan av att ha förlorat sin identitet som gjorde att Sharif sökte sig till tron i samband med att han flyttade till Uppsala för tre år sedan. Mona Abdi berättar hur hennes inställning till islam var väldigt kluven under tonåren. Religionen beskrevs ju som kvinnoförtryckande i skolan och hon visste att könsstympning i hemlandet Somalia försvarades med att den just var en del av islam.
- Jag kunde inte få det jag hörde att gå ihop med den vackra bild mamma gav av islam. Det gjorde mig intresserad att ta reda på mer om religionen, berättar hon.
I dag praktiserar Mona Abdi islam. Hon har burit sjal sedan 16 års ålder. Mötet med lärda muslimer i Uppsala blev avgörande för hennes vägval. Men hon säger samtidigt att hon ville undvika konflikterna hemma.
- Mamma kämpade så mycket med oss barn. Jag såg hur illa det gjorde henne att jag inte tog till mig religionen. Det är klart att det påverkade mig, säger Mona.

"Jävla blatte"
Men långt ifrån alla unga muslimer finner lösningen i tron. Mona och Sharif är noga med att betona att var och en måste välja sin väg. De vill inte döma.
- Många unga muslimer har det väldigt jobbigt. De ger upp sin kultur och hamnar i konflikt med familjen i sin strävan att anpassa sig till det nya livet i Sverige. Men så blir de ändå inte accepterade, utan kallas jävla blatte eller något. Och samtidigt respekteras de inte längre av de egna heller. Det är en oerhört svår situation, säger Sharif.
- Just den här bristen på acceptans i samhället bidrar också till att vi får dessa extremer, att du endera blir jättereligiös eller vänder din kultur helt ryggen. Du borde inte behöva välja sida. Men så känner nog många i dag, menar Sharif.

Svenska tjejer "förtappade själar"
Han beskriver hur unga muslimer lätt fastnar i ett slags "Clark Kent-beteende" i sina försök att fluktuera mellan två kulturer. Många visar en sida i hemmet och en annan i skolan. Unga muslimska tjejer byter om när de kommer till skolan. De får smyga med pojkvänner. För en del muslimska killar blir det också svårt att hantera kontrasten som den nya kulturen innebär. Plötsligt är tjejerna lättklädda, men kräver ändå respekt.
- Man ska inte sticka under stol med att det finns dom som generaliserar och tycker att svenska tjejer är förtappade själar. Men de är inte riktigt troende muslimer, utan snarare människor som är fast i sina gamla traditioner och har lätt för att döma, säger Sharif.

Islam stöder inte terrorism
Både han och Mona betonar att det är viktigt att kunna skilja på religionen islam och dess utövare. De påpekar att det finns många muslimer som inte alls följer islam och att deras handlingar därför inte heller ska kopplas till religionen.
- Kvinnlig omskärelse finns exempelvis i en del muslimska kulturer. Men det finns inget stöd för den handlingen i islam. Och religionen försvarar definitivt inte terrorism, menar Sharif.
Både han och Mona tycker att det är viktigt med möten över religionsgränser. De arbetar aktivt för detta genom Muslimska ungdomsföreningen i Uppsala och har båda vänner som inte är muslimer. Sharif brukar be tillsammans med en kompis som är baptist. En av Monas närmaste vänner är strikt troende pingstvän.
- Jag förstår inte att folk tycker att det är så konstigt. Jag har min religion och hon har sin. Vi behöver inte övertyga varandra. När vi möts så möts vi som människor. En bra dialog går ut på att hitta det man har gemensamt och inte på att söka efter olikheter, säger Mona Abdi.

Islamfakta

Hajj
Vallfärd. Varje muslim skall en gång i livet, om ekonomin tillåter, vallfärda till Mekka.

Muhammed
Islams store profet. Framträdde på 600-talet i Mecka, där han var domsförkunnare och predikade omvändelse. Han betonade Guds mäktighet och godhet, kopplat till kravet att människor skulle svara med dyrkan och omvändelse - annars väntade helvetets eldar. I samband med en konflikt med de ledande i Mecka tvingades Muhammed och hans anhängare att fly till Medina. Genom att Muhammed var både religiös förkunnare och ledare för samhället suddades gränserna mellan religion och samhälle ut. Muhammeds år i exil i Medina ledde till att islam klarare profilerade sig som religion i förhållande till judendom och kristendom. I Medina fick Muhammed uppenbarelser som innehöll regler för det växande samhället och senare blev grunden för utvecklingen av den islamiska rätten.

Mihrab
Nisch i moskén som visar riktningen mot Mecka.
Bruket har inget stöd i Koranen och har aldrig praktiserats allmänt i den islamiska världen. I dag råder delade meningar om dess önskvärdhet eller lämplighet. De kapitel i Koranen som kan tolkas som ett stöd för slöjan refererar enbart till profeten Muhammeds hustrur, och anses av vissa uttolkare inte bindande för alla muslimska kvinnor. Andra menar att påbudet om "anständighet" för kvinnor förutsätter en klädsel där kvinnors hår, armar och ben är helt täckta.
Kapitel i Koranen. Nästan alla suror börjar med orden: "I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn!"
Stab av religiösa lärda som finns i varje moské. Motsvarar ungefär prästerskap.