Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie, som publiceras i tidskriften Sleep Medicine.
– Patienter som får en CPAP-apparat med inbyggd luftfbefuktare har betydligt högre följsamhet till behandlingen, förmodligen därför att det minskar risken för biverkningar som muntorrhet och nästäppa. Därför bör alla som är aktuella för CPAP-behandling direkt förses med en apparat med befuktare, säger Andreas Palm, doktorand vid Uppsala universitet och överläkare vid lungmottagningen på Gävle sjukhus.
En CPAP-apparat är en sorts omvänd dammsugare, som via en andningsmask blåser in luft för att hålla luftvägarna öppna under sömnen. Det är vanligt att patienter som drabbas av många och långa andningsuppehåll när de sover, så kallat obstruktivt sömnapnésyndrom, behandlas med CPAP.
– Behandlingen ges i första hand för att förbättra sömnkvaliteten och bli kvitt besvär med trötthet under dagen, men också för att på längre sikt minska den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död hos denna patientgrupp, säger Andreas Palm.
I den nya studien har forskarna granskat uppgifter från ett nationellt kvalitetsregister om nästan 17 000 patienter med sömnapné, som någon gång under perioden 2010 till början av 2017 hade förskrivits behandling med CPAP och som drygt ett år efter påbörjad behandling deltagit i en uppföljande kontroll.
Vid ettårsuppföljningen använde var tionde patient inte längre CPAP-apparaten alls och mer än var sjunde använde den under en mindre del av natten.
– För många patienter med CPAP, som inkluderats i registret, saknas dock information om ettårsuppföljning och behandlingsresultat. Följsamheten till CPAP-behandlingen är sannolikt än sämre hos de som valt att inte komma på sin kontroll, säger Andreas Palm.
De som vid ettårsuppföljningen var följsamma till behandlingen och använde den under större delen av natten var i genomsnitt äldre, hade fler och längre andningsuppehåll, var oftare män och hade oftare en CPAP-apparat med inyggd befuktare än de som slutat använda sin CPAP-apparat.
– Att ha en CPAP-apparat med inbyggd befuktare var faktiskt den faktor som var allra starkast kopplad till följsamhet i behandlingen efter ett år. Andelen patienter som behandlas med en sådan apparat har stigit kraftigt sedan 2010, men fortfarande får mer än var fjärde patient som påbörjar CPAP-behandling en apparat utan befuktare, säger Andreas Palm.
Flera tidigare studier har påvisat tydliga samband mellan obstruktiv sömnapné och högt blodtryck, försämrad blodsockerkontroll, förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar och i slutänden ökad risk för förtida död.
Efter att ettårskontrollen gjordes dog 378 av patienterna i studien. Andelen som dog var betydligt högre bland dem som vid ettårskontrollen hade slutat använda sin CPAP-apparat än bland dem som fortsatt med behandlingen under större delen av natten.
– Även om en studie som vår inte kan bevisa ett direkt orsakssamband, kvarstod sambandet mellan att avbryta CPAP-behandlingen och nästan fördubblad dödlighet även efter det att vi i analysen tagit hänsyn till en rad andra riskfaktorer för död hos patienterna, till exempel hög ålder, högt blodtryck och höga BMI-värden. Den förhöjda dödligheten i gruppen som slutat använda CPAP understryker vikten av att vara följsam i behandlingen, säger Andreas Palm.