Många skolor slarvar med maten
Enligt en kartläggning som Skolmatens vänner genomfört följer endast cirka var tredje kommun Livsmedelsverkets råd för måltiderna i skolan och förskolan.
32 procent av de 263 kommuner som deltagit i studien säger sig arbeta helt efter råden för bra mat i skolan. Ändå visar resultatet av de mer detaljerade frågorna att även dessa brister på vissa punkter, exempelvis att starta lunchserveringen tidigast klockan elva.
- Uppenbart är att det krävs skärpta regler. Bristen på lagar och regler gör att ansvaret vilar tungt på respektive kommun, säger Annika Unt Widell.
För att uppmärksamma politikerna på det i vissa kommuner bristande ansvaret vad gäller skolmåltiderna arbetar Skolmatens vänner med olika strategier. En av dessa handlar om att kartlägga verkligheten och se hur kostverksamheten i kommunerna är organiserad.
- En annan insats handlar om att skicka ut information om Livsmedelsverkets råd. Genom ett test på hemsidan kan man också få ett certifikat om man kommer upp i tillräckligt höga betyg, säger hon.
- Det finns mycket mer att göra. Det finns exempelvis ett stort engagemang bland föräldrar och folkhälsovetare. Ifall man kunde samla krafterna på det lokala planet skulle det gå mycket snabbare, säger hon.
Vad skiljer en bra kommun från en dålig?
- En bra kommun har samlat alla krafter och skrivit en uttalad kostpolitisk plan så att alla har ett dokument att jobba efter, säger Annika Unt Widell.
Så jobbar vi med nyheter