Många samtal till nya kvinnofridslinjen
Våld mot kvinnor tar inte semester. Den nationella Kvinnofridslinjen på Akademiska sjukhuset tar varje dag emot omkring etthundra samtal från kvinnor som utsatts för våld och hot.
- Jag trodde att många vill hålla uppe en fasad under sommaren, men de många samtalen motsäger detta, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef på Kvinnofridslinjen.
- Efter sommaren väntar vi en ytterligare ökning. När kvinnorna är tillbaka på sina jobb får de kraft att ta kontakt med oss.
Vad handlar samtalen om?
- Kvinnor ringer själva och undrar om det de är med om kan kallas misshandel. De känner också en oro över att barnen kan ha sett våld. Även anhöriga och chefer ringer och undrar hur de kan hjälpa kvinnor i sin närhet.
Kvinnnofridslinjen har nu arbetat i ett drygt halvår och Åsa Witkowski ser ett mönster i samtalen.
- När en kvinna ringer till oss är det ofta första gången hon sätter ord på det hon varit med om. Hon gläntar på dörren till sitt liv, är tveksam, försiktig och har kanske ringt flera gånger tidigare, men lagt på luren innan någon svarat. Nu beskriver hon en liten del av sin historia, berättar kanske att hon blivit kallad för "tråkiga saker" vid middagsbordet och kan inte ens upprepa orden.
- Många kvinnor ringer från jobbet, på lunchen eller kafferasten, då de känner sig skyddade. De vill ofta vara anonyma och vi som arbetar här ser inte heller varifrån samtalet kommer.
Åsa Witkowski menar, att i den stund kvinnorna sätter ord på vad de upplevt - om än försiktigt- då inser de: det här är inte normalt, det här kan jag inte finna mig i.
-Det samtalet blir ett slags uppvaknande, även om de inte öppet säger att de blivit våldtagna eller misshandlade.
Om de återkommer till Kvinnofridslinjen handlar detta samtal ofta om vad kvinnan kan göra, om hon bör vända sig till husläkaren, polisen, en kurator eller få ett skyddat boende.
- Vi ger konkreta råd och kan hjälpa dem att lyfta av den skam de ofta känner.
"Vad ska jag stå ut med?", tänker en del kvinnor. Vad säger du om det?
- Den som har sådana funderingar har redan passerat en gräns. En kvinna ska inte behöva vara rädd för den man hon lever med, inte acceptera våld. Det kan handla om allt från en knuff till allvarlig misshandel. Hon ska inte behöva bli kallad för könsord. Hon ska inte behöva höra att hon är dum och värdelös. Mannen ska inte neka henne egna nycklar och mobil eller att ha en egen ekonomi, menar Åsa Witkowski.
FAKTA
Kvinnnofridslinjen startade den 4 december 2007. Den är en nationell och ger stöd till kvinnor som utsätts för hot och våld.
Linjen har sedan starten tagit emot 17 000 samtal. En femtedel kommer från Uppland, resten från övriga delar av landet. Varje dag får man omkring 20 samtal från kvinnor i Uppland.
De som ringer får tala med erfarna socionomer och sjuksköterskor med tystnadsplikt.
Kvinnofridslinjen drivs av den kliniska enheten för NCK, Nationellt Centrum för Kvinnofrid, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Numret till Kvinnofridslinjen är 020-50 50 50. Samtalen är gratis och de som tar emot samtalen kan inte se varifrån du ringer.
Så jobbar vi med nyheter