Många protester mot försäljning

- Vi har inte gjort något sedan i höstas för att aktualisera frågan, säger Stig Larsson på kyrkliga samfälligheten i Uppsala.
- Samfällda kyrkofullmäktige har beslutat att egendomen ska avyttras. Vi gjorde ett prospekt men det har inte skickats ut. Inget har hänt under vintern. Vi ligger lågt av flera skäl. Nuvarande arrende löper ut först 2011 och sedan har vi lyssnat på debatten.
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet anser att kommunen ska utnyttja sin förköpsrätt, men den styrande borgerliga alliansen säger blankt nej.
- Det vore ett brutalt ingrepp i äganderätten, säger kommunalrådet Gunnar Hedberg (m).

Bondkyrko hembygdsförening äger Stabbygården, rustboden och klockstapeln. Sedan 2001 arrenderar föreningen själva prästgården och den öppna mark närmast prästgården. Arrendet löper ut 2011.
Att köpa prästgården till marknadsmässigt pris har hembygdsföreningen inte råd med, särskilt inte sedan en besiktning för sex år sedan visade att huset har en del mögel- och rötskador som kan bli dyra att åtgärda.
- Vi försöker påverka kyrkan att inte gå ut på öppna marknaden. Vi uppvaktar också Sparbanksstiftelsen för att skaffa fram pengar, säger föreningens ordförande Ove Lundgren.

Skräckscenairet är att prästgården blir privatbostad.
- Om prästgården köps av någon privatperson eller ett företag kan vi få skyltar och avspärringar. Dessutom skulle det troligen bli så dyrt att arrendera marken utanför prästgården att vi inte skulle ha råd att vara kvar.
- En ljuspunkt är att byggnadsnämnden beslutat lägga restriktioner på hela Stabby prästgård. Det kan göra det svårare att hitta köpare, menar Ove Lundgren.
Samtidigt har planerna på en golfbana på Stabbygärdet dykt upp som ett orosmoln. Ett av de tre alternativen för reception mm är just Stabby prästgård.
- Men det skulle ge väldigt mycket trafik över gamla järnvägsbanken, där många barn passerar varje dag. De närboende skulle protestera, menar Ove Lundgren.
Oklart är nog det enklaste sättet att beskriva dagsläget för Stabby prästgård.

Varför har Stabby prästgård blivit en så het potatis? De som protesterat har framför allt pekat på historien och läget. Från 1590-talet var prästgården avsatt som "lön" för universitetets förste professor i teologi. Den siste professorn som bodde där var blivande ärkebiskopen Nathan Söderblom som flyttade ut 1912. Läget gör Stabby prästgård till en grös oas, en omistlig del av grönområdet Stabby backe.
Planer att sälja prästgården kom ut redan 2002. Ett rykte att prästgården skulle exploateras till bostäder dementerades snabbt av kyrkan 2005. På allvar tog protesterna fart först hösten 2007.

De senaste som protesterat är Luthagens moderater. Vid årsmötet vädjade föreningen till Svenska kyrkan att inte bjuda ut Stabby prästgård till försäljning och att hitta en lösning som garanterar att allmänheten har tillgång till prästgården också i framtiden.

Många protester mot försäljning - kyrkan ligger lågt

Protesterna har haglat sedan kyrkliga samfälligheten i Uppsala beslutat sälja Stabby prästgård. Hembygdsföreningen har inte råd att köpa den, kommunens majoritet vill inte och kyrkan ligger lågt.