Många patienter felbehandlas - antibiotikaresistens en följd
Mer än var sjunde patient som behandlas med antibiotika vid Akademiska sjukhuset i Uppsala får behandlingen i onödan. Ibland ges fel dos. Och det händer att patienter behandlas med ett antibiotikum som saknar effekt mot den sorts bakterier som orsakar infektionen.
- Det är tydligt att det finns ett stort utrymme för förbättringar av hur antibiotika används vid sjukhuset. I många fall finns brister i läkares kunskaper om antibiotika och antibiotikaanvändning, säger doktor Erik Torell, läkare vid infektionskliniken och avdelningen för vårdhygien.
Kartläggningen bygger på uppgifter om 747 patienter vid samtliga kliniker som vårdades vid Akademiska sjukhuset under en tvåveckorsperiod i våras. Av dem behandlades mer än var fjärde, 29 procent, med något antibiotikum. Lunginflammation, urinvägsinfektioner och sårinfektioner var vanliga orsaker till behandling med antibiotika.
Behandlades i onödan
Många patienter fick även antibiotika i förebyggande syfte.
- För så många som 15 procent av patienterna som fick antibiotika fanns dock inget som helst vedertaget skäl till behandlingen. De behandlades i onödan, säger Erik Torell.
Också när det fanns påtagliga skäl att behandla med antibiotika förekom i en del fall påtagliga brister, till exempel att medicinen gavs i onödigt hög dos.
- Men mest flagrant var nog att tio patienter behandlades med uppenbart fel preparat. Till exempel fick en del patienter med lunginflammation en typ av antibiotikum som saknar effekt mot den sortens bakterier som brukar orsaka lunginflammation, säger Erik Torell.
Minskad risk för resistens
Han beräknar att behandlingen med antibiotika vid sjukhuset borde kunna sänkas med mellan 20 och 25 procent utan risk för några negativa effekter på patienternas säkerhet.
- Det finns inte bara en stor besparingspotential i detta. Om den totala användningen av antibiotika sjunker minskar också risken för uppkomsten och spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot den sortens mediciner, säger Erik Torell.
Han tror att det går att minska risken för att resistenta bakterier ska spridas inom sjukhuset också genom att läkarna är mer noggranna vid valet av preparat.
— Det är till exempel inte bra att så kallade kinoloner är den typ av antibiotikum i tablettform som används näst mest inom sjukhuset. Vi vill ha kvar kinoloner som en slags sista utpost för att kunna behandla vissa riktigt svåra infektioner, säger Erik
Torell.
Redan ett problem
Resistens mot kinoloner är redan ett problem. I vart tionde odlingsprov med tarmbakterien E Coli, som tagits från patienter vid sjukhuset, var bakterierna motståndskraftiga mot kinoloner.
Kartläggningen av hur antibiotika används är en del av ett större projekt för minska spridningen av infektioner inom sjukhuset. Projektet omfattar också utbildningsinsatser. Hittills har cirka 250 läkare deltagit i utbildningen.
- Projektet har mottagits mycket väl av läkarna. Det finns ett stort intresse för att lära sig mer om användningen av antibiotika och hygienrutiner, säger Erik Torell.
Så jobbar vi med nyheter