Många orsaker till sömnbesvär

- I de flesta fall är så kallad kognitiv beteendeterapi en effektiv behandling, men tillgången till den är fortfarande begränsad. Det finns många orsaker till sömnbesvär och i en del fall krävs en mer utförlig utredning för att komma fram till bästa behandlingen, säger Jan-Erik Broman, chef för Akademiska sjukhusets sömnutredningsavdelning.

Alla som är trötta under dagen har inte dålig eller otillräcklig sömn eller är i vart fall inte medvetna om det.
En alltmer uppmärksammad grupp är män och kvinnor som går och lägger sig och stiger upp vid normala tider, men vars sömn hela tiden hackas upp av kraftiga snarkningar och andningsuppehåll.
Vid Akademiska sjukhuset gjordes för drygt 20 år sedan världens första kartläggning av detta så kallade sömnapnésyndrom.
- Tidigare hade man trott att sömnepnésyndromet var mycket sällsynt, men Uppsalastudien visade att minst tre procent av män i medelåldern har denna sömnstörning. Senare har den visats vara ganska vanlig även hos kvinnor, säger Jan-Erik Broman.
Det finns i dag flera behandlingar som kan ta bort eller i vart fall rejält minska andningsuppehållen.
- Att få behandling är inte bara viktigt för att minska tröttheten under dagen. Flera studier har visat att sömnapnésyndromet är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, säger Jan-Erik Broman.
En annan, men betydligt mer sällsynt form av sömnsjuka är narkolepsi. Den kännetecknas av plötsliga insomnanden under dagtid, ofta till synes helt utan förvarning.
- Också vid narkolepsi är det viktigt att få en diagnos eftersom sjukdomen kan behandlas med läkemedel som håller sömnattackerna borta, säger Jan-Erik Broman.

Även depressioner kan vara förknippade med ökad sömnighet under dagen, trots att sömnen inte verkar ha varit otillräcklig.
- I synnerhet när yngre vuxna söker för dagsömnighet är det viktigt att ha depression i åtanke. Om depression är orsaken är det förstås den som i första hand måste behandlas, säger Jan-Erik Broman.
Men allt som verkar vara onormalt stor sömnighet har inte sådana förklaringar. Sömniga personer kan tro att de sover mycket mer än vad de i verkligheten gör. En sömndagbok som alla som kommer till sömnutredningsavdelningen får fylla i ger ibland oväntade resultat.
- Det händer att vi får remisser där man misstänker sömnapné eller narkolepsi, men där dagboken avslöjar att grundproblemet är att patienten i verkligheten sover bara några få timmar varje dygn, säger Jan-Erik Broman.
Typexemplet är pendlaren som stiger upp redan halv sex på morgonen för att hinna till jobbet i Stockholm, regelbundet arbetar över, inte kommer hem förrän en god bit in på kvällen och ofta inte släcker lampan förrän klockan passerat midnatt.
- Vi har inga siffror på hur vanligt detta fenomen är. Men mitt intryck är att det har ökat under senare år, kanske till följd av förändringar på arbetsmarknaden, säger Jan-Erik Broman.
En annan grupp som ibland utreds vid avdelningen är personer med förskjuten dygnsrytm. Dit hör de som har svårt att komma i säng och inte känner sig utvilade om de måste stiga upp för ett vanligt jobb med start någon gång mellan klockan sju och nio på morgonen.
- Dessa "kvällsmänniskor" klagar över att de har svårt att somna. De brukar dock ha en god sömn, men ha svårt att komma upp på morgonen, och sover långt in på dagen när de får chansen. Man kan säga att problemet är att deras biologiska klocka går i otakt med den vanliga tiden, säger Jan-Erik Broman.

En förklaring till denna "otakt" kan vara hur hjärnan reagerar på ljus. I ögat finns inte bara de för synen nödvändiga tapparna och stavarna utan också en tredje sorts "ljusmottagare" med betydelse för sömnen.
Enligt Jan-Erik Broman finns flera sätt att manipulera dessa "ljusmottagare", som personer med förskjuten dygnsrytm kan ha nytta av.
- "Kvällsmänniskorna" kan till exempel ta på solglasögon när de ska gå till sängs, men sätta på extra starkt ljus när de ska upp på morgonen. "Morgonmänniskorna" däremot kan ha extra starkt ljus på kvällen, men se till att sovrummet inte släpper in ljus när dagen börjar gry, säger han.
Sömnutredningsavdelningen får också ta emot patienter med flera andra (bland vuxna) mindre vanliga sömnstörningar.
Dit här till exempel sömngång, som uppstår som ofullständiga uppvaknanden ur den djupaste sömnen. Men det finns också personer som, till skillnad från de allra flesta, inte förlorar all muskelkraft när de drömmer under den så kallade REM-sömnen.
- En del söker därför att de under sömnen varit våldsamma och slagit eller boxat sin partner och är oroliga för att göra det igen. Det visar sig att de kan röra musklerna även under den så kallade REM-sömnen. Inte sällan kan detta vara ett tidigt tecken på till exempel Parkinsons sjukdom, säger Jan-Erik Broman.

Många orsaker till sömnbesvär

I Uppsala län har var femte vuxen stora besvär med att somna eller med uppvaknanden under natten. Både sjukdomar och psykologiska faktorer kan störa sömnen. En del är onormalt trötta utan att förstå att de sover alldeles för litet.