Det framgår av den första heltäckande inventering av stickmyggor och deras utbredning i Sverige som har gjorts sedan 1977.
– Det här är viktig ny information, inte minst för att hålla koll på och utvärdera risken för infektioner orsakade av virus och andra smittämnen som olika arter av stickmyggor kan sprida, säger myggforskaren Jan Lundström vid Uppsala universitet.
Den förra mygginventeringen beskrev 43 arter av stickmyggor i Sverige.
– Nu är vi uppe i 49 arter, men det kan finnas fler. De två senast beskrivna stickmyggarterna hittades här så sent som 2012 och 2013. De är dock inte nya för vetenskapen, utan finns tidigare beskrivna från andra länder, säger Jan Lundström.
Alla stickmyggarter är inte lika utbredda. Störst myggartsmångfald, med 26 olika arter av stickmyggor, har Skåne, följt av bland annat Uppland med 24 olika arter. Minst är myggartrikedomen, om än inte mängden mygg totalt sett, i Västerbotten och Norrbotten.
– Av de 49 arterna av stickmyggor här i Sverige suger alla utom sex åtminstone ibland blod från människor. En del är dock så sällsynta att risken för att stöta på dem är mycket liten, säger Jan Lundström.
Omvänt är andra stickmyggarter, som till exempel den sällsynt aggressiva översvämningsmyggan Aedes sticticus, mycket vanliga i vissa området. Av nära 1,3 miljoner mygg som samlades in kring nedre Dalälven och några andra myggplågade områden i Sverige var nära hälften sticticus-mygg och nästan var femte ett exemplar av skogsmyggarten Aedes communis.
– Sedan 1970-talet har sticticus-myggen spridits från bara ett par landskap till hela Götaland och Svealand, men de finns ännu inte etablerade norr om Dalarna. Aedes communis-mygg däremot kan man stöta på över nästan hela landet, säger Jan Lundström.
Ett par arter av stickmyggor som forskarna anser att det är särskilt viktigt att hålla koll på framöver är den ”klassiska” stickmyggan Culex pipiens, som Carl von Linné beskrev redan 1758, och dess nära släkting Culex torrentium – trots att de bara suger blod från fåglar.
– Det beror på att de kan smitta fåglarna med vissa för oss människor sjukdomsframkallande virus. Sedan kan andra myggarter, som suger blod från både fåglar och däggdjur, föra smittan vidare till oss människor, säger Jan Lundström.
Fotnot: Hela studien tillsammans med kartor över den landskapsvisa utbredningen av olika stickmyggarter finns publicerad i facktidskriften Journal of the European mosquito control association och kan läsas på webbadressen: http://e-m-b.org/node/1134i