– Man kan inte bygga en Porsche om man får ekonomi för en liten bil, säger Petra Åkerström.
Hon är lärare på Ångelstaskolan i Årsta och tycker att målet om att Uppsalas skolor ska var bland de bästa i landet rimmar illa med besparingarna som många grundskolor kommer att tvingas till nästa år.
För Ångelstaskolan och Årstaskolans del ska tre miljoner kronor sparas. Ett besked som har fått skolornas lärare att bli så frustrerade att de inte längre kan hålla tyst.
– För det mesta jobbar vi bara på. Vi har inte tid att protestera för klockan ringer in från rast och då ska 250 elever få en vettig stund. Men den här gången blev vi riktigt arga. De har kapat och kapat på skolan, nu får det vara nog, säger Margareta Hedin Edlund som är speciallärare på Ångelstaskolan.
Än har skolornas gemensamma ledning inte hunnit bestämma exakt hur besparingarna ska ske. Men rent krasst är det bara personalneddragningar som kan spara pengar i den här storleksordningen. För Årsta och Ångelsta motsvarar det ungefär sex tjänster.
Neddragningen medför att skolorna kan tvingas minska undervisningen i smågrupper, där elever som inte klarar en heldag i en klass kan få hjälp. De vanliga klasserna riskerar också att bli större så att varje barn får mindre tid med läraren.
Lärarna på Årsta och Ångelsta har svårt att se hur kommunen ska kunna nå sitt viktigaste mål för skolpolitiken, att kunskapsresultaten ska vara bland landets bästa, när så mycket personal försvinner.
– Små klasser och specialundervisning är receptet för bra resultat. Så enkelt är det och säger man något annat är man okunnig, säger Eva Spåre som är lärare sedan många år.
– Vi kommer helt enkelt inte att kunna följa läroplanen fullt ut med en så slimmad organisation. Och hela tiden blir det de svagaste eleverna som får stryka på foten, säger Margareta Hedin Edlund.
Men det är inte bara Ångelstaskolan och Årstaskolans som måste göra sig av med personal nästa år. Sävjaskolan, Gränbyskolan, Länna skola och Brantingsskolan är några av de skolor som också får det kärvt ekonomiskt. Totalt kommer Uppsalas kommunala grundskolor att tvingas spara cirka 30 miljoner kronor. Efter att redan ha sparat omkring 20 miljoner i år.
– Det kommer att bli ordentligt tufft för flera skolor. Det rör sig om mellan 60 och 75 tjänster som måste bort, om allt sparas på personal, säger Lars Romanus som är chef för de kommunala grundskolorna.
Kan man spara på lokalkostnader så underlättar det, menar han.
– Men nu börjar det bli trångt på många skolor. Elevtalen minskar inte längre i grundskolan, i flera skolor ökar i stället eleverna.
Enligt Lars Romanus beror det tuffa ekonomiska läget på att kostnadsökningen för löner, hyror och andra utgifter är flera procent högre än ökningen av den ersättning som skolorna får per elev.
– Så det är klart att personaltätheten lär bli lägre och kanske måste man se över klasser och slå ihop dem.
Får skolan förutsättningar för att eleverna ska kunna nå landets bästa resultat?
– Det är klart att man ska ha en hög ambition, allt annat vore ju tokigt. Vi kan inte ha ett mål att tillhöra de sämsta och än så länge förbättrar vi resultaten. Men om vi får rätt förutsättningar, det borde politikerna svara på, säger Lars Romanus.