Många jordbruk tvingas bort
Stora delar av jordbruksmarken i Uppsala län kan komma att tas ur produktion med EU:s nya jordbrukspolitik. Värst drabbas de norra länsdelarna som har sämre odlingsförutsättningar än Uppsalaslätten. Tusentals jobb hotas.
— Tusentals arbetstillfällen kan försvinna om vi får en nedläggning i den omfattning som Jordbruksverket beskriver, säger Per Norstedt, ordförande i LRF Mälardalen.
Frikopplat gårdsstöd
EU:s jordbrukspolitik innebär att dagens produktionsbaserade jordbruksstöd omvandlas till ett frikopplat gårdsstöd som bonden får oavsett vad eller hur mycket han eller hon odlar. Det enda krav EU ställer är att marken inte växer igen. Samtidigt sänks stödnivåerna. Det slår främst mot de jordbruk som finns utanför Uppsala och Enköpings slättbygder.
— De norra länsdelarna kommer att drabbas hårt. Alla områden där spannmålen inte har lika hög avkastning som i slättbygder påverkas. Men också jordbruket kring Uppsala och Enköping får känna av förändringen, säger Per Norstedt.
Gårdsstödet sänks till 1800 kronor per hektar i de slättnära områdena, en minskning med 500 kronor mot i dag. I Norduppland blir det ännu lägre, bara 1400 per hektar. Bönder i områden med låg lönsamhet kan lockas att sluta odla, inkassera jordbruksstödet och söka sig externa arbeten. Det leder till att fler och fler jordbruk läggs ned, tror Per Norstedt.
— Under nästa år händer nog inget. Man kommer att bedriva verksamheten som förr. Men om några år så tror jag vi får se en successiv nedläggning av jordbruksmark.
Överproduktion av livsmedel
På sikt tror han att EU försöker sänka stödnivåerna. Allmänheten kommer heller inte att acceptera att lantbrukare får skattepengar utan att göra en motprestation. Det kan i sin tur leda till krav på att stöden minskas.
— Det här är ett sätt från EU:s sida att få ner överproduktionen av livsmedel. Man bäddar för att ta bort ersättningarna helt av budgetskäl. Dessutom ska de nya medlemsstaterna från öst med i systemet. Det kommer att kosta stora pengar, säger Per Norstedt.
Parallellt tror han att en rationaliseringsprocess kommer att starta som leder till att de bästa jordarna slås samman i större enheter. Det syns redan i dag.
— De mjölkgårdar som byggs nu är för 150 till 200 djur. Snittet för befintliga gårdar 35-40 så den här processen har redan startat.
UNT: Ser du inga fördelar alls med det nya systemet. Ni får ju pengar?
— Nej. Inom LRF har vi varit emot den här utvecklingen hela tiden. Vi vill göra rätt för oss. Kunna leva på det vi producerar. Inte på bidrag.
UNT: Vad vill du man ska göra?
— Svenska politiker kan besluta om konkurrenskraftiga produktionsvillkor trots att de politiska ramarna beslutas i Bryssel. Det handlar om punktskatter på produktionsmedel, en allmänt företagsvänlig miljö och åtgärder för att kompensera de största förlorarna i den nya jordbrukspolitiken, säger Per
Norstedt.
Fler drabbas
Det är inte bara Mälardalen som råkar illa ut. Jordbruket i Norrland kommer att få det än värre. Även på de bördiga skånska jordarna blir situationen svårare. Där tror Jordbruksverket att femton procent av åkerarealen kan komma att slås ut.
Så jobbar vi med nyheter