Många jobbar trots sjukdom
Att sjukfrånvaron är hög i Sverige är väl känt. Men att många går sjuka till jobbet talas det mindre om. Det händer främst i lågavlönade yrken eller där andra drabbas om man stannar hemma. Bland kvinnor ligger grundskollärare i topp, bland män byggnadsarbetare.
- Det var dåliga tider, folk var rädda för att förlora jobbet och arbetsplatser slimmades, kommenterar Gunnar Aronsson, professor i psykologi på Stockholms universitet.
Tills nyligen arbetade han på Arbetslivsinstitutet som har gjort flera studier på ämnet, grundade på stora slumpmässiga urval i den yrkesarbetande befolkningen. Gunnar Aronsson började följa upp sifforna för att få veta mer om konsekvenserna, men den pågående nedläggningen av Arbetslivsinstitutet tryckte på pausknappen.
Just slimmade organisationer och ont om folk är viktiga orsaker till den höga sjuknärvaron. Det passar in på byggnadsarbetare, som dessutom ofta ingår i arbetslag och känner lojalitet med kollegerna, förklarar Gunnar Aronsson. Samma gäller för lärare. De känner lojalitet med kolleger, som får ökad arbetsbörda om någon är borta. Och de arbetar med människor som de har en personlig relation till. Eleverna drabbas om de inte kommer till jobbet. Detsamma gäller personal inom förskolan och vården, där sjuknärvaron är nästan lika hög som i lärarkåren.
- De som har till uppgift att hjälpa andra i en beroendesituation, till exempel barn, gamla och sjuka, känner moralisk pliktkänsla, förklarar Gunnar Aronsson.
Är man lågavlönad med små marginaler ökar också sannolikheten för att gå till jobbet fast man mår dåligt. I en del grupper sammanfaller flera orsaker. Sjukvårdsbiträden är till exempel både lågavlönade och har ansvar gentemot kolleger och vårdtagare.
Med sjukersättning från första dagen skulle fler stanna hemma av de 10-15 procent som ganska ofta är sjuknärvarande, tror Gunnar Aronsson.
Eva Vingård är professor, verksamhetschef och överläkare på Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Även hon har studerat sjuknärvaro och ser ekonomi och lojalitet som de två viktigaste faktorerna. Men detta är komplicerat, påpekar hon. Delvis beror det på hur de tillfrågade tolkat begreppet sjuknärvaro.
- Byggnadsarbetare märker till exempel av att det är sjuka mera, eftersom de har ett fysiskt ansträngande arbete. Samtidigt är de tuffa, starka och inte så pippliga med hälsan, säger hon.
Om det handlar om småinfektioner tror Eva Vingård att det inte är någon större fara att arbeta, förutom att man smittar ned sina arbetskamrater.
- Det blir en missriktad pliktkänsla. Hit kom en knallförkyld kollega till ett viktigt möte. Efter två dar var fem andra sjuka. Som chef måste jag säga att effektiviteten blev lägre.
På sikt kan sjuknärvaron naturligtvis slita på hälsan, tillägger Eva Vingård. I avvaktan på resultat från uppföljningar är hennes hypotes att det i vissa fall finns en koppling mellan sjuknärvaro och hög sjukfrånvaro på längre sikt. Men hon tycker inte att det krävs någon åtgärd.
- Låt människor bestämma själva. Sedan är det sorgesamt om en karensdag hindrar människor från att sköta om hälsan, säger hon.
Gunnar Aronsson tycker att man borde göra något åt underbemannade arbetsplatser.
- Jag har en bild av att de som under åratal har hög sjuknärvaro - fem sjukperioder om året - inte får den nödvändiga återhämtningen. Då försvagas motståndskraften mot ohälsa, säger han.
Dagens sjuknärvaro kan alltså vara morgondagens sjukfrånvaro.
Så jobbar vi med nyheter