Migrationsverket är en av landets mest brottsdrabbade myndigheter. I en enkät med 3 000 av Migrationsverkets anställda svarade 49 procent att de under den senaste 18-månadersperioden utsatts för hot, trakasserier, våld och liknande.
Handlingar som UNT tagit del av visar att anställda vid myndighetens Uppsalakontor har drabbats av bland annat misshandel, lossade hjulbultar på fordon och oönskade kontakter på fritiden.
Under en period av åtta månader 2016-2017 rapporterades 94 incidenter varav 37 utgjordes av hot mot medarbetare.
För drygt ett år sedan fick Migrationsverket i Uppsala tillstånd av länsstyrelsen för 16 övervakningskameror vid entréer, väntrum med mera vid sina lokaler i Boländerna. Däremot blev det avslag för inspelning av ljud och lagring av bilder vid flera av kamerorna.
Det villkoret överklagades av Migrationsverket som nu får tillstånd av Datainspektionen att både ta upp ljud och lagra material.
Fem andra myndigheter i Uppsala har pågående ansökningar hos Datainspektionen om att få installera övervakningskameror.
Det gäller:
* Uppsala kommun som vill ha kameror vid Stora torget, Studenternas IP samt vid Påvel Snickares gränd i city.
* Universitetet vid Blåsenhus, nära Botaniska trädgården.
* Akademiska sjukhuset vid en godsmottagning på Science park.
* Uppsala tingsrätt, inne i lokalerna.
I augusti 2018 kom en ny lag som innebär att färre aktörer behöver tillstånd för kameraövervakning. Numera är det bara myndigheter och vissa andra som utför uppgifter ”av allmänt intresse” som omfattas av tillståndsplikten.
Tillståndskravet gäller dock fortfarande bland annat för allmänna platser som skolor och järnvägsstationer. Däremot behövs i normalfallet inte tillstånd vid kamerabevakning av till exempel butiker, köpcentrum, restauranger och banklokaler.
Regeringen anser att det har varit för svårt att få kameratillstånd på brottsutsatta platser. I den nya lagen ska det bli lättare att få sätta upp kameror om det behövs för att motverka brottslighet vad gäller brott riktade mot såväl människor som egendom.