Många förlustår för landets arenor

Cloetta, Fjällräven, Göransson, Läkerol, ABB, Kinnarp och Eon. Arenorna har växt upp som svampar det senaste decenniet. Men det är svårt att få dem att gå ihop ekonomiskt. Av 13 arenabolag har bara ett gått med vinst under de senaste fyra redovisade räkenskapsåren. Några har gjort vinst två eller tre år.
Siffror från Bolagsverket visar att förlusterna vanligtvis ligger på några hundra tusen eller någon miljon om året. Enstaka år kan vinsterna skjuta i höjden för att sedan sjunka tillbaka igen.

De stora förlusterna görs av de riktigt stora anläggningarna. Scandinavium i Göteborg har gått back med 125 miljoner kronor de senaste fyra åren. För Globen i Stockholm har förlusterna legat på mellan 67 och 80 miljoner om året.
– Jo, visst är det så. Det är en hel del kostnader förknippade med en arena och det gör det svårt att få den att gå ihop ekonomiskt. Mycket beror på hur den är finansierad och ägd. Men Stockholms stads ledning accepterar förlusterna. Våra arrangemang ger 2,5 miljarder kronor om året i intäkter för hotell, restauranger och annat. Det ger arbetstillfällen och skatteintäkter, säger Mats Grönlund som är vd för Stockholm Globe Arena Fastigheter AB.
Så argumenterar flera bolag –plusposterna ligger utanför arenan. Vad som skulle kunna få Globen att gå med vinst kan inte Mats Grönlund säga på rak arm. Just nu är intäkterna från olika evenemang viktigast för ekonomin.
–  Vi tjänar mer på en fullsatt konsertkväll är på en halvfull hall med Djurgårdenfans. Men om hockeylaget gör bra i från sig så stiger intäkterna direkt, säger Mats Grönlund.

I flera av de mindre arenorna står publiken för 70-75 procent av intäkterna. Timrå är ett exempel; snittet är 5 000 personer per match. Fjällräven center i Örnsköldsvik hade 6 450 personer på sina matcher säsongen 2006/2007 då Modo tog SM-guld. Det genererade en vinst på 30 000 kronor.
Så ser det också ut i Kinnarp arena i Jönköping där ishockeylaget HV71 har hemmaplan. Kinnarp är en av få arenor som gjort vinst de senaste åren. Den är inte stor, mellan 6 000 och 63 000 kronor men ändå – vinst. Och allt beror på att HV71 legat i toppen av elitserien.
– Ett sportsligt bra resultat hänger intimt samman med hur det går ekonomiskt. Att driva en arena är ett risktagande. Det är en ständig kamp för att få ekonomin att gå ihop, säger Peter Eklund vd för HV71 Fastighets Ab som äger Kinnarp arena.

Cloetta center i Linköping som satsat stort på att bygga upp en organisation för att klara alla sorters evenemang har det inte mycke lättare. Cloetta kommer att arrangera sin tredje deltävling i Melodifestivalen nästa år.
–  Men man ska inte tro att artisterna kommer bara för att man har en arena. Vi får kämpa med näbbar och klor för att få våra arrangemang, säger vd Johan Rustan.
Per Ridne, vd för kommunens fastighetsbolag, som äger Cloetta Arena anser att det viktigaste för att få ekonomin att gå ihop är att inte bygga för dyrt. Det kommer att ”plåga” bolaget ekonomiskt under långa tider.
– Med för höga skulder finns inte pengar för att utveckla arenan. Den fungerar som en stormarknad och kräver ständig om- och tillbyggnad för att locka publik, säger han.

Flera av de mindre arenorna anser att det är så pass dyrt att ställa om från idrott till evenemang att det nästan äter upp hela vinsten. Då blir bidrag från kommunen i form av köpt träningstid viktigt, något som alla UNT talat med bekräftar. För Läkerol Arena i Gävle handlar det om 6–7 miljoner om året.
Fredrik Gunnarsson som sysslar med idrottsfrågor vid arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ser 2 000-talets ”boom” för arenabyggen som ett utslag av kommunernas vilja att profilera sig mot besöksnäring och turism.
– Det har blivit en basnäring att värna om. Men satsningarna är inte alltid så genomtänkta. Kommunerna vill ofta skapa ett landmärke samtidigt som de stöder sina idrottslag. Helt klart är det svårt att få ekonomi i de här projekten, säger han.

Näringslivet är med och finansierar byggena på ett helt annat sätt nu än tidigare.
– Speciellt under den senaste högkonjunkturen. Men när det dök så avstannade också byggandet. I slutänden är det ändå kommunerna som säkrar verksamheten genom hyresavtal eller liknande, säger Fredrik Gunnarsson.
Trots de ekonomiska svårigheter tror cheferna för flera arenor att de kommer att få ekonomin på fötter med tiden.

Finns det då några arenor som går med stadig vinst i dag?
– Ja, säger Mats Grönlund. Hartvall arena i Helsingfors som är helt marknadsorienterad. De har en väldigt slimmad organisation och gör bara evenemang som är lönsamma. Men det innebär att det inte blir någon allmänhetens åkning eller några träningsmatcher för mindre klubbar, de har inte råd.
Nu ska ni bygga om Söderstadion till Stockholm arena för 2,7 miljoner kronor. Samtidigt byggs en ny stor arena i Solna. Hur tror du det påverkar konkurrensen mot andra arenor i regionen?
– Inte mycket. Mindre arenor kommer ändå inte att kunna ta de artister och arrangemang som vi gör. Oss kommer den att ge stordriftsfördelar och det är bättre för vår ekonomi, säger Mats Grönlund.