Många fler fall av kränkning i skolor anmäls
Anmälningarna till Skolverket från föräldrar i Uppland om kränkande behandling är dyster läsning. Det handlar om barn som år ut och år in går till skolan med en klump i magen, eller inte alls orkar gå längre.
Illustration (något beskuren): Stina Wollter
Foto:
"Han har fått kläder sönderrivna och bortkastade, det gäller skor, jackor, varma tröjor, byxor, vantar, mössor, gympakläder osv..."
"Han blir ofta slagen med olika sorters tillhyggen som pinnar, bollar, stenar, grus och nu sist blev han stucken i handen med en stjärngossestav, det blev ett blödande sår."
"Han blir sparkad och knuffad, försöker han försvara sig blir han tillsagd av lärare att inte "gå på" de andra eftersom han "får då skylla sig själv"."
Så berättar en mamma i Enköpings kommun om sin sons vardag.
I ett annat fall berättar två föräldrar från Sigtuna kommun om den "hata-Emma-klubb" som startades på deras dotters skola. I klubben deltog nästan samtliga pojkar i klassen. "Vi har redan efter några veckor på höstterminen också visat upp djupa rivsår, ärren finns kvar än i dag", skriver de.
I ytterligare ett fall kommer en pojke som då går i årskurs två i en skola i Uppsala kommun hem med ett blåmärke på kinden och röda märken på halsen. För sin pappa berättar han att ett annat barn tagit stryptag på honom, tryckt upp honom mot en vägg och slagit honom med knytnäven.
Det ska visa sig att detta långt ifrån är sista gången som pojken utsätts för våld eller hot om våld på sin skola. För sina föräldrar påpekar han att det är tur att han är bra på att klättra i träd, då kan han ibland komma undan sina plågoandar.
UNT har begärt ut ett antal av de anmälningar som inkommit till Skolverket om kränkande behandling de senaste fem åren - och det är ingen rolig läsning. Det är barn som mår så dåligt att de ibland över huvud taget inte klarar av att gå till skolan vissa dagar. Barnen blir ständigt kallade öknamn eller blir utfrysta. Den psykiska mobbningen är ofta nog så effektiv men ibland blir de också utsatta för vad som kan anses vara ren misshandel.
En pojke i en skola i Uppsala kommun blev till exempel nedslagen flera gånger och piskad över ryggen på skolgården. Misshandeln polisanmäldes av både läraren och hans föräldrar.
Mobbningen har inte sällan pågått under lång tid, ibland flera år, och de föräldrar som väljer att anmäla till Skolverket upplever ofta att de fört en fruktlös kamp för att få hjälp och stöd av skolan. En mamma i Enköping undertecknar sin anmälan med "En mamma som hoppas på att äntligen bli hörd". En annan mamma bifogar hundratals kopior på korrespondens hon fört med barnets skola.
Och en familj i Sigtuna kommun berättar hur ledsna de blev när ett brev skickades ut till alla på skolan där rektorn noga påpekade att "alla barn mår bra och miljön på skolan är bra". "Det har känts som ett direkt hån mot oss och vår dotter", skriver de.
Föräldrarna berättar också om hur de tycker att skolpersonal "lägger över problemet på offret" i stället för mobbarna. Det är synd om mobbarna som mår dåligt. Och mobbningen kan förklaras med ett avvikande beteende hos den som drabbas. En flicka anses till exempel vara språkligt långt före sina kamrater och detta kan enligt skolsköterskan "vara en orsak till problemen".
Skolorna å sin sida hävdar ofta att de gjort många insatser och arbetat aktivt med problemen.
Men i ett par av de fall som refereras till i den här texten valde Skolverket efter utredning att utdela kritik till kommunerna för brister i arbetet med att förebygga och motverka kränkande behandling. I något av ärendena har man ännu inte fattat beslut trots att anmälningarna inkommit för mer än ett år sedan.
Fotnot:
Emma är ett fingerat namn. Flickan i Sigtuna som utsattes för mobbning heter egentligen något helt annat.
Så jobbar vi med nyheter