Många får svårt klara nya krav på livsmedelskontroll

När de nya reglerna rullar på med full kraft om något år menar Livsmedelsverket att konsumenterna kommer att ha säkrare livsmedel. Den ofta så bristfälliga märkningen av mat ska även ha blivit bättre.
Men alla företag kommer inte att klara de nya kraven. Sedan 1990 finns krav på att den som hanterar livsmedel har ett egenkontrollprogram. I dagsläget har 43 procent av företagen ett fastställt program.
Så snart myndigheterna dyker upp efter 1 januari och ska göra omgodkännande av lokaler och verksamhet gäller det att kunna visa upp egenkontrollprogrammet.
—Uppfyller man inte de krav som finns om exempelvis egenkontroll tvingas de stänga. Jag tror att om ett år har kommunerna stängt ett antal företag eftersom de inte klarar de nya kraven. För dem som saknar kompetens kommer det också bli svårt att starta ny verksamhet, säger Niklas Ekman, statsinspektör Livsmedelsverket.

Frågorna hopar sig
Frågorna om vad som gäller från första januari hoppar sig hos Livsmedelsverket och kommunernas miljökontor.
-Vi har inte svar på alla frågor som vi får, och vi har inte hunnit analysera alla detaljer i det nya regelverket. Vi har försökt få extra pengar till information från regeringen men fick nej till detta, säger Peter Brådenmark, chef för tillsynsavdelningen vid Livsmedelsverket.
Verket hade äskat 6 miljoner kronor i extra anslag för bland annat utbildningsinsatser, information, framtagande av vägledningar och instruktioner till kommuner. När det blev nej från regeringen tvingades man i stället dra ned på annat. Under det senaste
året har inspektioner av stora livsmedelsanläggningar i viss mån fått stå tillbaka.

Inspektörer saknas
Livsmedelsverket har utbildat 400 inspektörer men det är långt ifrån tillräckligt för att täcka behoven i kommunerna.
Organisationen Sveriges kommuner och landsting är mycket kritisk till att regeringen inte skjuter till medel och menar att då miljöbalken respektive plan- och bygglagen infördes satsades det stor summor på information och utbildning av kommunernas inspektörer.
-Vi har framfört krav på extra resurser till jordbruksdepartementet men fick nobben. Det tillkommer en rad olika anläggningar som vi får ansvaret för, allt från små dagiskök, kök som hemtjänsten använder hemma hos äldre, bed & breakfast och systembolaget. Men ännu har vi ingen klar information om som gäller för tillsynen och exakt vilka verksamheter som omfattas, säger Linda Fidjeland, handläggare vid Sveriges kommuner och landsting.

Nya ansvarsområden
Utöver de anläggningarna åläggs kommunerna även ett tillsynsansvar för de livsmedel som produceras på bondgårdar. Det kan vara ägg och mjölk. Kontroll av foder, så grödorna är skördade, är också ett nytt ansvarsområde.
—För kommunerna kan det komma att bli 20 000 nya tillsynsobjekt utöver de 50 000 som vi redan har. Men vi vet fortfarande inte vilken statlig myndighet som kommer att få ansvaret och ska utfärda föreskrifter för primärproducenter och foderkontroll. Det kan bli såväl Livsmedelsverket som Jordbruksverket.
Livsmedelsverket har prioriterat informationssatsningar motbranschorganisationerna. Meningen är nu att dessa ska vägleda företagen inom respektive bransch.
-Branschorganisationerna har börjat utforma riktlinjer. Dessa ska godkännas av oss, säger Niklas Ekman, som tror att anledningen till att man är så sent ute är att företagen förväntat att vägledningar och råd ska skötas av myndigheterna.
Men från 1 januari faller ett betydligt större ansvar på företag och andra som jobbar mat. Tillsynsverksamheten blir mer renodlad och kommunerna ska inte all ha samma rådgivande funktion som i dag. Företag som behöver hjälp med hur de ska få en godtagbar
verksamhet får i stället vända sig till exempelvis konsulter för att klara detta.

Gigantiskt arbete
För Sveriges 290 kommuner väntar nu ett gigantiskt arbete med att omgodkänna mellan 50 000 och 70 000 livsmedelsanläggningar. För att klara inom rimlig tid skulle det behövas ytterligare 200 livsmedelsinspektörer utöver de cirka 400 som i dag finns. Problemet är att kommunerna inte har ekonomiskt utrymme att anställa fler så länge avgiftsfinansieringen inte är klar. Senaste besked är att det ska vara klar 1 januari 2007. Ett annat problem som då kan dyka upp är bristen på kvalificerade inspektörer.
Många kommuner gör i dag få inspektioner. Genomsnittet är en inspektion vart annat år. I Uppsala kommun finns livsmedelslokaler som inte blivit inspekterade på tio år.
—Det är inte acceptabelt att det ska tio år för kommunerna att komma runt och omgodkänna de företag som hanterar mat, säger Niklas Ekman.

Kritik mot regeringen
Men kommunerna kritiserar regeringen och menar att Sverige ligger extremt sent med arbetet att utfärda nya regler. De är inte klara förrän i mitten av 2006.
-Det är verkligen rörigt, säger Linda Fidjeland, Sveriges kommuner och landsting.
Samtidigt är hon å sin arbetsgivares vägnar självkritisk.
—Storhushållsfrågor har vi inte jobbat med på ett antal år. Det är ett problem för nu finns det ett behov.