Många faller för aikido
"Kadonk" låter det rätt som det är. Annars är det mest tyst, förutom ett svagt hasande ljud av fötter. Den lugna och avspända stämningen i träningslokalen avbryts bara ibland av ett kort "Vi kör en tenchi-nage" eller andra japanska namn på tekniker.
Anja Rautenberg kastar Jerker Larsson. Men den gröna mattan är mjuk så han gör sig inte illa.
Foto: Staffan Claesson
Ingen tävling
Syskonen Tina och Dennis Embretsén och Disa Jirlow är i full gång med träningen. Till hjälp har de instruktören Anja Rautenberg och assistenten Jerker Larsson.
Aikido är en sport man inte tävlar i, eftersom det är en defensiv sport.
— Om man jämför aikido med andra kampsporter så har vi inga slag och sparkar, som i karate. Vi kan försvara oss men aldrig anfalla, berättar Anja Rautenberg.
På träning måste man vara koncentrerad. Det kan vara trångt på mattan och då måste man koncentrera sig så att man inte kastar in partnern i någon annan. Aikido handlar mycket om respekt. Till exempel bugar man alltid mot den man ska träna med och säger "onegai-shimazu", som betyder ungefär "please" på japanska. Med det menas att man med vördnad vill träna med denne person. Dessutom tvättar man alltid fötterna innan träning. Eftersom man ska vara barfota, kan det vara trevligare att få en ren fot intill ansiktet.
Disas pappa tränade förr
Disa började träna för att hon blev inspirerad av sin pappa, som tränade aikido när han var ung.
- Man får bättre balans och koordination, säger Disa, som även håller på med ridning.
I början tyckte hon att det var läskigt att lära sig falla över någon annan, men inte längre.
I familjen Embretsén var det storebror Dennis som började med aikido. Han tränar två gånger i veckan och gör det även hemma om det börjar närma sig gradering — att avancera till en högre nivå.
Så småningom ville även syster Tina prova och hon tycker att aikido är riktigt roligt.
- Och om man inte gillar att träna kan man komma och titta, så kanske man vill börja sen, säger hon.
En aikidolektion
1.Alla sitter i seiza, en slags sittställning, på golvet. Efter en stunds meditation (ungefär tyst funderande) gör man en hälsning mot instruktören. Den hälsningen ser ungefär likadan ut i alla budosporter.
2. Uppvärmningen består av lite lätt aikido eller lek.
3. Övning på fall — framåt, bakåt eller åt sidan.
4. Övning av tekniker, till exempel ikkyo (första tekniken) eller tenchi-nage "Himmel- och jordkast" som fått namn efter hur kastet ser ut.
5. Övning på att förflytta sig på mattan på bästa sätt.
6. Gärna massage eller stretching. Man hjälper varandra att till exempel "trampa fötter" — stretcha ut fotsulorna — eller att ge varandra axelmassage.
7. Avslutningen ser likadan ut som inledningen (se 1!).
FAKTA/Aikido
I KFUK-KFUM Budohuset kan man träna aikido. Föreningen heter KFUK-KFUM Uppsala Aikidoklubb. Den grundades för 30 år sedan och har ca 400 medlemmar — både vuxna och barn. Men aikidon är äldre än så. På 1940-talet började japanen Morihei Uyeshiba utveckla aikido ur andra budosporter som karate och jiu-jutsu. Han ville ha något som var mer harmoniskt än övriga budosporter. Mycket av tekniken bygger på de gamla samuraiernas tekniker med svärd. Ibland använder man i aikido något som liknar svärd, eller vandringsstavar, som folket fick använda att försvara sig med i stället för svärd. Men ibland låtsas man bara att man har ett vapen i handen och gör en rörelse med armen i stället. Man tävlar inte i aikido. Men om man vill kan man varje termin prova att uppnå en ny gradering. För att klara det måste man kunna vissa nya tekniker. Aikido finns numera i hela världen.
Så jobbar vi med nyheter