Många dröjer för länge med hiv-test

I dag uppmärksammas den internationella aidsdagen i Uppsala. Just nu kontrolleras 130 personer för hiv på Akademiska sjukhuset. Men många testar sig inte i tid.

Uppsala2010-12-01 06:00

Att få diagnosen hiv är inte längre en dödsdom. I dag är problemet att infektionen inte upptäcks i tid. Men det finns idéer om att göra hiv-test mer tillgängliga på flera håll i vården. Till exempel för alla som kommer till akuten.
Ungefär en tredjedel av alla hiv-positiva personer i Sverige beräknas inte veta om att de är smittade. Och drygt två tredjedelar av de som nyligen fick diagnosen hiv upptäckte smittan sent, då behandling sedan länge borde ha satts in. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

På ett par decennier har den stora utmaningen för svensk sjukvård skiftat från att uteslutande rädda folk från att dö, till att fokusera på att upptäcka fler fall av hiv i tid.      
– Att få hiv på 80-talet var som att få en dödsdom. Nu är det något man kan leva ett i stort sett normalt liv med. Det kan jämföras med diabetes som man heller aldrig blir frisk från, utan måste medicinera varje dag, säger Mats Ericsson som är infektionsläkare på Akademiska sjukhuset där för närvarande 130 personer kontrolleras för hiv.

Själv hade han sin första patient år 1987 och sedan dess har möjligheterna att behandla infektionen ökat enormt. Men att upptäcka hiv tidigt är fortfarande viktigt för att kunna bromsa utvecklingen hos den som är smittad, och för att förhindra att smittan förs vidare.
– Man kanske tror att det ska märkas att man har hiv, men man kan gå i tio år utan några symtom, säger Mats Ericsson.
I dag är det bara gravida och blodgivare som regelmässigt hiv-testas. Mats Ericsson tycker att testen borde göras på fler patienter inom vården.
– Vi behöver sänka barriären för när testen erbjuds. På vissa håll i USA testar man till exempel alla som kommer in på sjukhus. Det skulle vara svårt att motivera här i Sverige där så pass få ändå är smittade, men man skulle i alla fall kunna ha det som standard att erbjuda testning för alla som kommer till akuten.
Upptäcker man hiv i tid och ser till att ta sina mediciner kan man leva som vanligt, men kanske ett tiotal år kortare än en helt frisk människa. Skillnaden mellan att leva med hiv och någon annan kronisk sjukdom är förstås att det fortfarande finns många fördomar.

Ändå har allmänhetens kunskaper ökat och den tidigare rädslan för hiv-smittade personer har minskat betydligt, visar en rapport gjord av Socialstyrelsen. Men trots bättre kunskaper har användandet av kondom inte ökat.
– Vi upplever inte hiv som samma hot. Eftersom det går att behandla har man taggat ner och är inte längre lika livrädd efter oskyddat sex som för tjugo år sedan, säger Mats Ericsson.

FAKTA

Drygt 5000 personer beräknas leva med hiv i Sverige. Antalet nyrapporterade fall har legat ganska konstant på 300 per år, men sedan 2003 har en viss ökning skett.

Hiv-smitta kan överföras vid samlag och från en infekterad kvinna till hennes barn. Man kan också smittas om man får i sig blod eller annan vävnad från en smittad person.
En del nysmittade får en lindrig och snabbt övergående period med feber, ont i halsen, svullna lymfkörtlar och utslag några veckor efter att de smittats. Andra märker ingenting. Det kan dröja flera år från smittillfället tills man blir sjuk.
Sjukdomsbilden kan delvis hänföras till viruset som sådant, men framför allt beror symtomen på andra infektionssjukdomar man får på grund av sitt nedsatta immunförsvar. Det är dessa infektioner som ligger bakom det sjukdomstillstånd som kallas aids.
Hiv kan inte botas. Däremot finns effektiva bromsmediciner som fördröjer sjukdomsutvecklingen.

Källor
: Smittskyddsinstitutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om