Många doktorander stressade och otrygga
Stor negativ stress och dyster syn på en framtida forskarkarriär. Men samtidigt en hög grad av tillfredsställelse. Så tecknar Uppsala universitets forskarstudenter, doktoranderna, bilden av sin situation i en omfattande enkätundersökning.
Foto:
Det säger Marta Axner, doktorand i teologi, som kan fungera som en bra illustration av resultatet av den stora enkätundersökning som Uppsala universitet gjort.
Marta Axner är ordförande i Uppsala studentkårs doktorandnämnd och företräder de ungefär 1 600 personerna i forskarutbildning.
Nästan 75 procent av dem som svarat är nöjda med forskarutbildningen. Det innebär att drygt 25 procent inte är det. Frågan är om det är positivt att så många är nöjda, eller att det är negativt att inte alla är det.
- Det är missledande att titta så brett. På fakultets- eller institutionsnivå kan man däremot se varningssignaler på stora problem på vissa ställen och på att enskilda doktorander har bekymmer, säger Marta Axner.
Universitetsledningen är glad över resultatet, men tittar framåt.
- Det här är positivt, nästan 75 procent nöjda är en bra siffra. Men vi ska inte vara nöjda, det finns uppenbarligen mer att jobba med, säger Kerstin Sahlin, prorektor på Uppsala universitet.
Enkäten är mycket omfattande och berör arbetsmiljö, handledning, finansiering, framtidstro, och så vidare. Enligt Kerstin Sahlin visar enkäten att den möda universitetet lagt ned på att förbättra handledningen under senare år har gett resultat. Bara 5 procent uppger att handledningen inte alls fungerar bra. En stor majoritet är nöjda.
- Nu behöver vi i stället arbeta med villkoren för doktoranderna, att öka antalet doktorandtjänster, samt satsa på deras framtid och öka möjligheterna att stanna kvar vid universitetet efter doktorsexamen, säger Kerstin Sahlin.
Doktorandtiden innebär en stor otrygghet för många. 40 procent uppger att man känner sig ensam och isolerad. Enkäten visar också många inte har doktorandtjänst utan lever på sådant som utbildningsbidrag eller stipendier, två former som ställer doktoranden utanför pension-, sjuk- eller föräldraförsäkringar, personalförmåner, med mera.
Det här är en förklaring till att en majoritet uppgett att de ofta upplever negativ stress under forskarutbildningen, menar Marta Axner.
- Det här är en av våra absolut viktigaste frågor. Även osäkerheten inför vad som händer efter examen påverkar stressen. Man måste samtidigt söka jobb, söka pengar för eventuell framtida forskning och skriva klart sin avhandling.
Många doktorander skulle enligt enkäten vilja fortsätta att arbeta på Uppsala universitet. Över hälften ser emellertid negativt på möjligheten att få göra det, framför allt inom språkämnena.
- Det är ett bekymmer om många som vill fortsätta forska inte får göra det. Vi arbetar hela tiden för att skapa möjligheter för unga forskare att få arbete, både här och på andra ställen, säger Kerstin Sahlin.
Marta Axner tycker att universitetsledningen tar doktorandfrågorna på allvar, och välkomnar enkäten som genomförts.
- Men det är ett stor glapp ner till institutionerna, där doktoranderna finns, säger hon.
Enkäten visar på stora skillnader mellan institutionerna. På institutionen för geovetenskaper tycker exempelvis 40 procent att brister i den psykosociala arbetsmiljön utgjort ett hinder i forskningsarbetet.
- Vi är lite överraskade och tycker nog inte att situationen är så dramatisk som den kan se ut. Det finns positiva saker också. Men vi ska analysera detta noga med vårt doktorandråd, säger Peter Lazor, studierektor för forskarutbildningen.
Så jobbar vi med nyheter