Enligt statistik från Uppsala kommun så har än så länge 2 155 sexåringar valt att börjar förskoleklass till hösten. Det är cirka 200 fler än förra året. Nästan hälften av skolorna har kunnat ge alla elever sitt förstahandsval. På en rad andra har alla elever inte fått plats utan hänvisats till sitt andrahandsval som kan vara en annan skola. Totalt 53 elever har inte fått plats på någon av de skolor de valt. De har i stället hänvisats till närliggande skolor.
– Att så många gjort ett aktivt val beror på att vi jobbat extra med att underlätta för föräldrarna att välja. Tidigare hade vi ett erbjudande om skola som man kunde tacka ja till. Det har vi tagit bort. Det är än så länge bara 102 elever i kommunen som inte valt förskoleklass alls, säger Sophie Rouaud strateg vid Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.
Hur årets skolval slagit mot enskilda skolor går inte att säga i detalj. Föräldrar kan göra omval eller byta skola när de vill tills undervisningen börjar i höst.
– Men de flesta med yngre barn vill ha skola där de bor och som det ser ut nu så är eleverna ganska jämt fördelade. Vi ser inga väldigt stora skillnader. Men vissa skolor är populärare än andra, exempelvis Vaksalaskolan och Almtunaskolan, säger Sophie Rouaud.
Även i Luthagen är söktrycket högt.
– Det beror på att efterfrågan på sina håll är större än tillgången och befolkningsökningen inte är jämnt fördelad inom kommuner. Men det fria valet gör ju också att de skolor som är populära får fler sökande.
Valet till förskoleklass är viktigt, enligt Sophie Rouaud. Inte bara för elever och föräldrar utan också för skolan. Även om det går att byta så stannar de flesta kvar på sin skola ända till nionde klass där det går. Det skapar kontinuitet. Det fria valet har dock ökat konkurrensen mellan skolorna och nu när fler friskolor ansökt om att få starta grundskola med förskoleklass kan en skärpning väntas.
Totalt har 59 skolor deltagit i valet. Av dem kunde 23 inte erbjuda alla som ville en plats. Högst var trycket på Vaksalaskolan som tvingades säga nej till 14 elever, Almtunaskolan 12 elever. Bergaskolan, Luthagens skolor och Kvarngärdesskolan tvingades säga nej till mellan 4 och 6 elever vardera.
Vissa delar av landsbygden har också högt söktryck som Bälinge skola och Storvretaskolan.
Flera av de mindre skolorna utanför stan har dock få sökande. Rasbo rektorsområde med tre skolor är ett exempel. Till de tre skolorna har 54 elever sökt sig till hösten. Men de är ojämnt fördelade. 41 vill till Gåvsta skola, nio till Tuna skola och bara fyra till Stavby skola.
– Tyvärr kan årskullarna variera mycket här ute. Förra året hade vi 20 nya elever i förskoleklass på Stavby skola. Nu bara fyra. I och med att två femåringar börjar så blir det sex nya elever. Vi tappar lite till friskolorna, främst elever med religiös inriktning. Men det är inget vi kan göra åt. De är ju specialiserade på ett sätt som inte vi kan konkurrera med, säger rektor Roger Andersson.
För att kunna ta emot eleverna ändå så slås förskoleklassen samman med förstaklassarna. Så får Stavby en tillräckligt stor elevgrupp.
– Det har alltid varit upp och ner för oss. Som mest har vi haft 147 elever på våra skolor från förskoleklass till nian. Det var för några år sedan men då bågnade väggarna, säger Roger Andersson.