Många åsikter om Gottsunda

Allt det onda börjar i familjen, i trasiga familjer föds inga friska barn. De som gör sådant här mår inte bra.
Aladdin är en tidigare Gottsundabo med en lång kriminell historia som på måndagen är på besök i sin gamla stadsdel. Här har han själv härjat och begått brott sedan unga år. När han kliver ut från Gottsunda centrum för att ta en cigarett råkar han på en gammal kompis, Jan Emmanuel Johansson, också gammal Gottsundagangster, men som bytt liv och i dag är rikskänd politiker. Han har tagit sig från hemstaden Norrtälje till Gottsunda efter ha läst och hört om den omfattande skadegörelsen.
- När det går så långt att man kastar stenar mot ambulanser i trafik, då är det åt helvete. Jag blev så upprörd och åkte hit för att prata med några gamla Gottsundabor om hur man kan gå till väga för att göra något åt det här, säger han.
Jan Emmanuel Johansson tror liksom Aladdin att det är ilska och frustration som ligger bakom vandaliseringen. Och ilskan föds i ett utanförskap som måste brytas.
- Sådant här har pågått sedan 1970-talet när jag bodde här, och det lär hända igen om inget görs. Det visar att integrationspolitiken har varit helt åt skogen. Man kan inte samla alla bidragsberoende nyanlända invandrare på ett ställe, bara för att det dyker upp tomma lägenheter här. Det måste blandas, säger han.

Jan Emmanuel Johansson tror att pratet om sysslolösa ungdomar som inte har någon lokal är överskattat. Det är viktigt, men det är inte roten till problemen. Aladdin, som säger att han tillbringat halva sitt liv "på kåken" och att han som ungdom hamnade hos de sociala myndigheterna varje halvår bara för att få en ny placering på någon institution, ser ändå en väg framåt genom att ge ungdomar fler aktiviteter. Genom att fånga upp deras talanger kan de kanalisera sina känslor genom musik eller idrott.
- Man måste gå in och agera innan problemen har börjat. Det gäller att hooka upp och fånga in de unga så att de får uppmärksamhet för något de är bra på, säger Aladdin.
På skolan hålls undervisning i kalldrag på morgonen. Glasmästaren har inte hunnit att sätta upp nya fönster innan lektionerna börjar.
- De som gjort det här borde betala ur egen ficka, det här är verkligen jättedåligt, säger Dinela Dervovic som går i nian.
Alla elever som UNT träffar talar om grupptryck och viljan att synas och få uppmärksamhet.
- De gör det för att visa att de vågar, och för att vara coola. Men det är bara allt annat än tufft. Kanske borde man ha övervakningskameror, men de skulle väl slå sönder dem också, säger Sona Qatanani, i nian.
- Medierna borde inte rapportera om det här, då får de som ligger bakom den uppmärksamhet de vill ha. Att prata om det här och samtala med de som gjort det är det viktigaste, säger Mohammed Ammar, också i nian.

Även om alla elever vittnar om att skadegörelse i mindre skala tillhör vardagen på skolan så verkar det inte ha legat något i luften. Läget har varit lugnt under terminsstarten. Och det tycker även skolans rektor Marie-Louise von Schéele.
- Det fungerar bra på vår skola, och det är därför väldigt tråkigt när något sådant här händer. De som vandaliserar förstör för väldigt många andra som sköter sig, säger hon.
Marie-Louise von Schéele tycker inte heller att UNT och andra medier borde ge händelserna något större utrymme, för att inte svärta ner Gottsundas rykte och för att inte bjuda förövarna på uppmärksamheten. Den taktiken tror inte Jan Emmanuel Johansson på.
- Det här går inte att förtiga eller få bort genom att fängsla vissa ungdomar. Roten är klassfrågor och utanförskap. Det måste till praktisk politik som gör att människor känner sig som en del av samhällskroppen, säger han.

Många åsikter om Gottsunda

Varför krossar någon 27 rutor och 3 dörrar på en skola? Hur mår någon som kastar stenar på en ambulans? Och hur ser man till att ingen vill göra det igen? Många har synpunkter på situationen i Gottsunda.