Många använder inte sin astmamedicin
Det är inte ovanligt att ungdomar med astma efter några år blivit helt fria från astmabesvär och inte längre behöver någon behandling. Samtidigt är det vanligt att ungdomar och unga med astma mår sämre än de skulle behöva.
- Med dagens läkemedel kan nästan alla med astma få god kontroll över sjukdomen, men tyvärr visar det sig att en majoritet av de unga astmatikerna inte använder dem, säger Björn Ställberg, läkare vid Trosa vårdcentral och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
När undersökningen inleddes hade alla de 71 deltagarna, som då ännu inte gått ut grundskolan, haft läkarkontakt för sin astma och närmare två tredjedelar använde något inflammationsdämpande kortisonpreparat som andas in, så kallade inhalationssteroider.
Sex år senare, när de hunnit bli mellan 14 och 22 år gamla, genomgick de en förnyad hälsokontroll med bland annat allergitestning och mätning av lungfunktionen med hjälp av så kallad spirometri. De besvarade också en enkät med frågor om medicinering och olika luftvägssymptom.
- Glädjande är att nästan en tredjedel av dessa unga kvinnor och män vid uppföljningen inte längre uppfyllde kriterierna för astma. Sjukdomen läker alltså i många fall ut under ungdomen, åtminstone för dem som har måttliga besvär, säger Björn Ställberg.
För de 50 deltagarna som fortfarande hade astma vid uppföljningen var bilden betydligt mörkare. Många av dem använde flera gånger i veckan luftrörsvidgande medicin för akuta astmabesvär, inte sällan efter att ha vaknat med andningssvårigheter på natten.
- Bara en tredjedel av dessa unga astmatiker hade så god kontroll över sjukdomen att de sällan fick några besvär som krävde akut symptomlindrande behandling, säger Björn Ställberg.
Många studier har visat att de allra flesta personer med lindrig till medelsvår astma - vare sig de är barn, ungdomar eller äldre - kan få bra kontroll över sjukdomen med hjälp av inhalationssteoider, ibland i kombination med något långverkande luftrörsvidgande preparat.
- Av ungdomarna som inte uppnådde kontroll av sin astma använde de allra flesta överhuvud taget inga inhalationssteroider. Många som under skoltiden tidigare haft sådan medicin hade slutat att använda den eller använde den inte längre regelbundet, säger Björn Ställberg.
Kan något göras för att fler ungdomar och unga vuxna med astma ska få kontroll över sjukdomen?
- Jag tror att vi från sjukvårdens sida måste bli mycket bättre på att behålla kontakten och följa upp våra tidigare barn och ungdomar efter att de gått in i vuxenlivet, säger Björn Ställberg.
När det gäller de 71 deltagarna kommer de om två år att på nytt följas upp.
- Då hoppas vi bland annat kunna se om de som blev helt kvitt sin astma vid den första uppföljningen fortfarande är helt fria från astmabesvär, säger Björn Ställberg.
FAKTA
Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna. Andnöd, pipande eller väsande ljud i bröstet, hosta och upphostning av slem kan vara symtom på astma.
Sjukdomens svårighetsgrad varierar kraftigt, från mycket lindrig till livshotande.
Förekomsten av astma har ökat kraftigt under de senaste årtiondena och i dag beräknas cirka var tionde person ha astma. Framför allt tack vare tillkomsten av effektivare läkemedel har samtidigt akutinläggningar på sjukhus på grund av astma och dödligheten i sjukdomen sjunkit.
Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna. Andnöd, pipande eller väsande ljud i bröstet, hosta och upphostning av slem kan vara symtom på astma.
Sjukdomens svårighetsgrad varierar kraftigt, från mycket lindrig till livshotande.
Förekomsten av astma har ökat kraftigt under de senaste årtiondena och i dag beräknas cirka var tionde person ha astma. Framför allt tack vare tillkomsten av effektivare läkemedel har samtidigt akutinläggningar på sjukhus på grund av astma och dödligheten i sjukdomen sjunkit.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!