Plötsligt var han överallt i alla medier och kommenterade nyhetshändelserna i USA. Vi har lärt oss att känna igen honom där han står, över två meter lång med sina korta, bestämda svar på hur det kan komma sig att en domstol kan lagstifta bort aborträtten eller hur vanligt det är att FBI tar sig in hos en expresident.
Den här veckan medverkar professorn i Nordamerikastudier Dag Blanck i radio och tv varje dag. Mest då han ombeds kommentera Donald Trump.
Vad tror du att det beror på att det alltid är du som blir tillfrågad av medier?
– När det gäller akademiska studier av USA är det inte så många som håller på med det. Kan tyckas förvånande eftersom vi är så påverkade av USA. Det är bara vi i Uppsala som håller på med USA. I övrigt har Sverige ett svagt utvecklat akademiskt studium av USA. En förklaring kan vara att vi redan tror att vi kan USA så bra.
Här kommer han in på det som också varit föremål för en stor del av hans forskning. Sveriges selektiva kunskap om USA. Svenskar har en bild av vad USA är utifrån det USA vi gillar. New York och Kalifornien och snyggt producerade filmer och tv-serier.
– Sedan finns ett annat USA med Trump och tillåtelse att bära vapen, som vi inte förstår och inte känner oss hemma med. Min idé är att man ska lära sig hela USA och komma bort från schablonen och då behovs den akademiska kunskapen.
Han berättar om studenter han haft som inte kunde begripa att Barack Obama inte hade tagit bort dödsstraffet.
– De tyckte att han var ju en bra kille, en som är som dem, så de fick inte ihop att han kunde låta dödsstraffet finnas kvar. Det är ytterligare ett exempel på att vi tror att vi vet vad USA är, men de flesta av oss gör inte det egentligen.
Dag Blanck sitter i skuggan utanför stammiscaféet på Kungsholmen i Stockholm. Eftersom det ligger ett stenkast från där han bor brukar han jobba där de dagar han inte undervisar i Uppsala. Arbetet som föreståndare för Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS) vid Uppsala universitet medför annars att han under undervisningsperioder är i Uppsala varje dag.
Dag Blancks mamma och pappa var båda journalister, och det är uppenbart att det inte bara är hans akademiska kunskaper som gör att hans röst så ofta hörs ur tv:n eller genom radion. Han gillar medier. Tempot, journalisterna och tekniken som gör att man kan sända live över Atlanten med liten utrustning. Han berättar om hur han av en slump kom att få livekommentera stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 i SVT.
– Jag var i ett av deras liveprogram och vi skulle prata om rösträkningen efter valet 2020 och vi visste ju att Trump skulle försöka stoppa räkningen. Efter 20 minuter avslutade vi och tog en kopp kaffe och tv:n med CNN stod på. Så såg en av medarbetarna att nu händer det något. Vi gick då tillbaka in i studion och sedan vidtog en direktsändning i fem timmar då jag fick kommentera skeendet i någon slags märklig realtid.
Han ler när han berättar om det, men det är inte bara för att det är roligt att sitta i tv som han gör det. Han tycker även att det som kallas universitetets tredje ben, vid sidan av forskning och undervisning, att föra tillbaka kunskap till det övriga samhället, är viktigt.
– Och det är högt prioriterat av universitetet idag. Vi är ju bekostade med statliga medel, så det är viktigt att människor ser vad vi gör och att fler än bara studenterna får nytta av oss.
Intresset för USA och amerikansk politik föddes när han gick på gymnasiet och läste om det dramatiska valet 1968 och Watergateskandalen. Hans mamma tipsade honom om att han kunde komma till USA genom att söka stipendier för studier.
– Eftersom jag gör som min mamma säger gjorde jag det och kom till svenskcolleget Augustana College i Illinois.
Där upptäckte Dag Blanck att colleget hade omfattande material om det svensk-amerikanska samhället som uppstod i USA vid sekelskiftet 1900. Det blev ingången till studier av amerikansk historia, med tonvikt på invandring och minoriteter, på den svensk-amerikanska historien men också svensk-amerikanska relationer i bredare bemärkelse.
Han berättar om den befolkningsstatistik som finns i USA, där man frågar folk om deras rasbakgrund på ett sätt man aldrig skulle kunna göra i Sverige. Enligt dessa siffror är det cirka 4 miljoner amerikaner som säger att de är av svensk bakgrund. Men siffran säger inget om hur långt bak i tiden.
– Det kan vara folk vars föräldrar flyttade under den stora emigrationen och många amerikaner vill kalla sig svenskar trots att deras koppling till Sverige är väldigt vag. Min tes är att det beror på att de ser det som att svenskheten kan vara positiv för dem. De vill markera en lång historia i USA för då kliver man upp i hierarkierna. Dessutom är svenskar vita, och det har hög status i USA.
Men det svenska har också blivit något avskräckande i USA med tanke på hur diametralt olika svenskar och amerikaner ser på staten och en gemensamt finansierad välfärd.
– Ställer man frågan i USA om de tycker att staten gör ett bra jobb säger 17 procent ja, i Sverige säger 70 procent ja. Det är därför det är en så stark diskussion om den utökade sjukförsäkringen. De som inte hade någon sjukförsäkring skulle få en statlig sjukförsäkring. Då var de som hade privata sjukförsäkringar livrädda att få en statlig, för att staten var inblandad är verkligen något dåligt för många amerikaner.
Maktdelning är något som är självklart bra i USA, som att högsta domstolen bestämmer över vissa frågor.
– I USA vill man inte som i Sverige ge riksdagen all makt. Så konservativa i USA kan uttrycka det som: "We don´t want it like in Sweden".
Han förklarar att den amerikanska identiteten till stor del är en politisk identitet och inte en kulturell identitet som den svenska med köttbullar och midsommarfirande.
– Om man vill bli amerikan eller verkligen förstå amerikaner ska man förstå den amerikanska institutionen.
Om ett par timmar ska han byta den kortärmade skjortan och shortsen mot kostym. Aktuellt har bjudit in honom för att prata om Trump i vanlig ordning.
Tror du att han kandiderar till valet?
– Jag skulle inte bli förvånad om han gör det. Samtidigt har både han och Biden låga popularitetssiffror. Men som alltid när det gäller Trump: osvuret är bäst.