Mando Diao byter stil
Mando Diao har bytt inriktning. Musiken på kommande skivan är akustisk och folkmusikbetonad. Dessutom tar bandet paus från sitt ständiga turnerande.- I stället kommer jag att åka runt själv och spela, berättar ena sångaren Björn Dixgård.
Mando Diao
Foto: Scanpix
- Det hade bara gått tre månader sedan vi släppte "Ode to ochrasy", så det kändes egentligen väldigt långt bort att göra en skiva då. Men vi hade några nya låtar och insåg att det här kanske är vår sista chans på väldigt länge eftersom vi skulle spela hela våren och sommaren, säger Gustaf Norén, den ene av bandets två sångare.
Sagt och gjort. Gustaf Norén pratade med producenten Björn Olsson, som bland annat jobbat med Håkan Hellström, Franke och Mattas Alkberg BD, och de bestämde sig för att börja spela in med en gång.
- Vi la grunderna till mina låtar på en vecka. Och den andra veckan kom Björn hem från Malaysia, helt yrvaken. "Vi är mitt i inspelningarna, du kan väl ta en taxi till studion", sa vi, och så började vi spela in hans låtar.
- Det var som på 50-talet, när artister gjorde skivor. De bara kom in och gjorde sin skit, sedan lämnade de över det till någon producent, lägger Björn Dixgård till.
Mando Diao gav med andra ord väldigt fria ramar till Björn Olsson, som tackade för förtroendet och tog in sammanlagt 18 olika musiker som fick lägga på allt från sång, stråkar och percussion till kökskniv.
- Av de 18 är det bara en som vi har träffat. De andra vet vi inte namnet på eller har sett. Vi vet inte ens om de finns. De står bara med som små figurer i vår booklet, säger Gustaf Norén.
Slutresultatet är ett album som skiljer sig markant från Borlängekvintettens tidigare skivor. Akustiska gitarrer och stråkar bildar ett mer folkmusikinspirerat sound. Björn Olsson står själv med som kompositör på tre låtar, och de som lyssnat till hans tidigare produktioner kommer att känna igen sig.
- Jag tänker på Love, Mamas and the Papas Barry McGuire, Bob Dylan och Joan Baez och de här folkmusikerna på 60-talet, som höll huvudet högt och hade ett väldigt stolt förhållande till sina låtar, säger Gustaf Norén.
I vanliga fall skulle Mando Diao ha följt upp skivan med en mängd spelningar i både Europa, USA och Asien. Men med tanke på att de nya låtarna är svårare att framföra live tar bandet nu en paus från turnerandet. En annan förklaring till uppehållet är att Mando Diao turnerat i stort sett konstant ända sedan debutalbumet "Bring ·em in" gavs ut för fem år sedan.
Den här gången prövar Mando Diao i stället ett nytt grepp. Med start i november åker Björn Dixgård, uppbackad av två vänner på trummor och percussion, ut på en klubbturné för att på egen hand spela Mando Diao-låtar i Tyskland, Österrike, Schweiz och förmodligen även Sverige.
- Jag hade en idé om att jag bara skulle spela i små barer, helt oannonserat. Sedan kom alla i bandet på att "det är väl bättre om du gör en turné i stället, det blir väl grymt". Och jag är inte den som är den, liksom, så jag tackade ja.
Mando Diao
Medlemmar: Björn Dixgård, gitarr och sång. Gustaf Norén, gitarr och sång, Carl-Johan Fogelklou, bas, Samuel Giers, trummor, Mats Björke, klaviatur.
Diskografi: "Bring ·em in" (2002) "Hurricane bar" (2004) "Ode to ochrasy" (2006) "Never seen the light of day" (släpps den 24 oktober). (TT Spektra)
Mando Diao om...
... tidigare uttalanden om att de inte kommer att spela länge till:
Gustaf Norén: Just nu känner man att vad som helst kan hända. Men att säga att man ska göra tre skivor och sedan lägga av, det handlar mer om en romantisk bild av ens liv.
Samuel Giers: Man inser ju för varje år som går att hur man än vrider och vänder på det så älskar man att spela musik.
Gustaf Norén: Fast vi skulle aldrig göra en skiva över 30 sa vi ju, och det kan vi åtminstone hålla fortfarande.
Carl-Johan Fogelklou: Å andra sidan, när vi fyller 30 så kommer det inte att finnas skivor längre, så då kan vi komma undan med det ändå. Då blir det usb-minne i stället.
Gustaf Norén: Vi ska aldrig göra ett usb-minne över 35, kan vi säga nu.
... samarbetet med Björn Olsson och planerna med skivan:
Samuel Giers: Det passar nog honom perfekt att vi inte var i studion när vi hade lagt grunderna. Vi sa ju till honom att vi inte visste ifall den skulle släppas över huvud taget, så det gjorde väl att han tänkte "fan vad skönt".
Gustaf Norén: Det var ju därför den hette "Never seen the light of day" också, för vi visste inte om den skulle se dagens ljus.
Medlemmar: Björn Dixgård, gitarr och sång. Gustaf Norén, gitarr och sång, Carl-Johan Fogelklou, bas, Samuel Giers, trummor, Mats Björke, klaviatur.
Diskografi: "Bring ·em in" (2002) "Hurricane bar" (2004) "Ode to ochrasy" (2006) "Never seen the light of day" (släpps den 24 oktober). (TT Spektra)
Mando Diao om...
... tidigare uttalanden om att de inte kommer att spela länge till:
Gustaf Norén: Just nu känner man att vad som helst kan hända. Men att säga att man ska göra tre skivor och sedan lägga av, det handlar mer om en romantisk bild av ens liv.
Samuel Giers: Man inser ju för varje år som går att hur man än vrider och vänder på det så älskar man att spela musik.
Gustaf Norén: Fast vi skulle aldrig göra en skiva över 30 sa vi ju, och det kan vi åtminstone hålla fortfarande.
Carl-Johan Fogelklou: Å andra sidan, när vi fyller 30 så kommer det inte att finnas skivor längre, så då kan vi komma undan med det ändå. Då blir det usb-minne i stället.
Gustaf Norén: Vi ska aldrig göra ett usb-minne över 35, kan vi säga nu.
... samarbetet med Björn Olsson och planerna med skivan:
Samuel Giers: Det passar nog honom perfekt att vi inte var i studion när vi hade lagt grunderna. Vi sa ju till honom att vi inte visste ifall den skulle släppas över huvud taget, så det gjorde väl att han tänkte "fan vad skönt".
Gustaf Norén: Det var ju därför den hette "Never seen the light of day" också, för vi visste inte om den skulle se dagens ljus.
Så jobbar vi med nyheter