”Det är i skolan och hemma vi har chansen att påverka”
Staffan Hedman, 73 år
Samordnare i Mansnätverket för kvinnofrid i Uppsala.
"Vi ska respektera varandra som lika mycket värda. Men här i vårt fina land Sverige har vi ett otäckt och utbrett våld mot kvinnor som i sin tur också drabbar barnen. För mig är det en självklart att ta avstånd från det. Våldet kan ta sig så många olika uttryck, det är inte bara fysiskt, utan också psykiskt och ekonomiskt, kvinnor blir utsatta för misshandel som inte alltid syns och som jag kallar det dolda och tabubelagda våldet för att vi inte pratar om det.
Jag tycker att vi borde lägga mer tid åt att diskutera attityder och värderingar med barn och ungdomar under deras uppväxt. Hur ska en 30-årig man som aldrig fått chansen att diskutera värderingar kunna förhålla sig till jämställdhet? Det är i skolan och hemma vi har chansen att påverka i en positiv riktning när det gäller roller, synsätt och normer. Kan jag och mina vänner i mansnätverket sprida förhoppningar om att det går att förändra bidrar vi i alla fall med något.
Jag skäms inte över att vara man och jag tar inte åt mig personligen när män som mördar och våldtar figurerar i nyhetsrapporteringen. Jag måste ju hantera verkligheten på något sätt och vill då inte bli så upprörd att jag blir handlingsförlamad. Jag reagerar hellre genom att säga ifrån och engagera mig mot våldet. För det krävs förebilder. För mig blev Dag Hammarskjöld och icke-våldskämpen mahatma Gandhi betydelsefulla när jag växte upp. Det kostar enorma summor för samhället när män begår övergrepp mot kvinnor. Då måste vi ta avstånd från våldet och fråga oss vad vi kan göra för att på olika sätt hindra och förebygga våldsbeteenden.”
"Om vi bara låter männen ta för sig av allting blir världen orättvis"
Tomas Wetterberg 58 år
Ordförande för riksorganisationen Män för Jämställdhet.
"Jag kommer från vänsterrörelsen och har jobbat med demokratifrågor sedan tonåren. Tidigt märkte jag att kvinnor inte fick vara med i diskussionerna, det var då jag började reflektera. Om vi bara låter männen ta för sig av allting blir världen orättvis. I grunden handlar det om att alla ska ha samma makt att påverka samhällsutvecklingen. Vi har inte kommit så långt som vi tror. Det finns, anser jag, fortfarande en förståelse för pojkar när de använder våld. Ta till exempel när pojkar ger sig på flickor på dagis. Det bortförklaras med att pojkar gör så för att de visar känslor. Eller när pojkar slåss med varandra. Det ursäktas med att det bara handlar om bus. Det här hänger i sin tur ihop med att det finns en uppfattning att pojkar inte kan visa känslor på annat sätt, vilket gör att machoidealen cementeras in i vuxenlivet. Manlighet är något helt annat.
Men det som kan vara svårt för män i dag är att hantera alla olika slags budskap om vad manlighet står för. Det frodas alltjämt en föreställning om att kvinnor vill ha en riktig karl, inte minst i media och reklam. Det kan vara svårt som man att hantera alla dessa signaler. Det är därför vi behöver prata mycket mer om vad mansidealet står för.
Jag har blivit farfar och slås av hur könsuppdelat industrin kring barn är. I leksaksaffärerna och i klädbutikerna. Så var det inte för 30 år sedan. Då fanns ett unisexmode och en större valfrihet. Går du in i en barnklädesbutik i dag är alla kläder tydligt märkta med en könsetikett. For boys, for girls. Då fattar man vilken backlash vi befinner oss i.”
”Pedagoger behöver jobba stenhårt med normer och värderingar”
Tomas Rylander, 52 år
Rektor på Valsätraskolan i Uppsala.
"Skolan kan hjälpa pojkar på många olika sätt när det gäller att förebygga den stereotypa bilden av manligheten. Vi kan till exempel jobba med de som är kaxiga, de som behöver bli mer verbala, kring pojkars sätt att lösa konflikter och med att locka fram andra delar av pojkars personlighet. Det är viktigt att vi lyfter fram det faktum att det finns olika sätt att vara kille på.
En bra sak som hänt är att det skett ett skifte i värderingar när det gäller homosexualitet, det har blivit avdramatiserat och mindre tabubelagt för att vi pratar mer öppet om det i dag. Att killar och tjejer uppträder olika märks under hela deras uppväxt.
Jag tycker inte att man kan säga att det är puberteten som ställer till det för pojkar och att de skulle ha extra svårt att hantera bilden av manlighet just då. Jag tror mer på att pedagoger ända från dagistiden upp till gymnasiet behöver jobba stenhårt med normer och värderingar. Skolan är på det sättet en perfekt plats för att förändra. Jämställdhet ligger helt i linje med skolans värdegrund. Personalen tvingas lägga mycket tid till att styra och fostra killar. I klassrummet tar killar oftast för stort utrymme och på rasterna uppstår konflikter som måste lösas.
Det mansideal som personalen på min skola utstrålar är positivt. Vi är fredliga, inkännande och försöker förstå våra elever. Att vi kan göra skillnad är jag övertygad om. I skolan finns det inte plats för några machoideal, vi har en helt annan värdegrund. Om machoidealen fick råda, skulle det skapa en destruktiv miljö för alla elever.”
FAKTA
Temadag om mansideal
Lördag 2 februari diskuteras mansideal på Grand i Uppsala kl 14-17. Temadagen är öppen för alla. I samtalspanelen deltar de intervjuade här på sidan, Niklas Järvklo, maskulinitetsförskare, Lovisa Arlid, föreläsare i genus och jämställdhet, Hans Levander, läkare, Inger Olsson, Uppsala kommuns resurscentrum våld i nära relationer, Blend Khalid och Mahammed Malla, behandlingsassistenter och fritidsledare, P O Söderberg, beroendeterapeut. Kommentator är underhållaren Jacke Sjödin. Arrangör är Mansnätverket för kvinnofrid i Uppsala (lokalgrupp inom Män för Jämställdhet).