Män och kvinnor behandlas lika
Det är inte sant att kvinnor med akut hjärtinfarkt kommer senare under vård och får mindre aktiv behandling än män med sjukdomen. Däremot finns fortfarande en del skillnader mellan sjukhus när det gäller hur aktiva insatser som sätts in.
- TV-serien Om ett hjärta har tagit upp viktiga frågor, men den har gjort det utifrån förhållanden som kan ha rått inom hjärtsjukvården för minst tio år sedan. I dag finns inga belägg för ojämlikhet mellan könen inom hjärtintensivvården, säger Stefan James.
Ofta framförda påståenden om könsskillnader i infarktvården är till exempel att det tar längre tid för kvinnor med symptom på akut hjärtinfarkt att komma till sjukhus och vid behov få akut insatt så kallad ballongvidgning av det tilltäppta kranskärlet, att kvinnor inte lika ofta som män får blodförtunnande medicin och att kvinnor mindre ofta undersöks med kranskärlsröntgen.
- På alla dessa punkter finns i verkligheten inga skillnader mellan kvinnor och män med akut hjärtinfarkt, vare sig här i Uppsala eller i landet i stort. Vid Akademiska sjukhuset är vi, oavsett patientens kön, något mer aktiva än övriga landet med blodförtunnande medicinering, kranskärlsröntgen och ballongvidgning, säger Stefan James.
Drygt två tredjedelar av kvinnorna och männen som är yngre än 75 år och kommer till Akademiska sjukhuset med akut hjärtinfarkt genomgår kranskärlsröntgen. I åldersgruppen 65 till 74 år är det dock något mindre vanligt att kvinnorna i samband med röntgenundersökningen går vidare till ballongvidgning än att männen gör det.
- Detta beror dock påt att kvinnorna inte lika ofta har en förträngning i något av kranskärlen som kan åtgärdas med ballongvidgning, säger Stefan James.
Män med akut hjärtinfarkt eller svår kärlkramp har för det mesta förträngningar i ett eller flera kranskärl. Av alla kvinnor under 65 år som undersöks med kranskärlsröntgen i samband med en större eller mindre hjärtinfarkt eller svår kärlkramp är det däremot mindre än hälften som har en påvisbar förändring i något kranskärl.
En ballongvidgning eller kranskärlsoperation i sig innebär en viss risk för blödningar och andra komplikationer. Riskerna är högre för kvinnor än för män.
- Med tanke på att en så pass låg andel kvinnor under 65 års ålder har åtgärdbara förträngningar i kranskärlen finns det därför skäl att vara litet mer försiktig med kranskärlsröntgen för att inte utsätta dem för onödig risk, säger Stefan James.
För både kvinnor och män har hjärtsjukvården genomgått stora förändringar under de senaste tio åren, med fler och mer aktiva medicinska insatser upp i allt högre åldrar.
Samtidigt har dödligheten under den första månaden efter en akut hjärtinfarkt sjunkit kraftigt för både kvinnor och män och i alla åldersgrupper.
- Väl vårt att notera är att dödligheten vid akut hjärtinfarkt sjunkit mest dramatiskt bland kvinnorna och männen i åldrarna 75 år och uppåt. Bland dem har dödligheten mer än halverats under de senaste tio åren, säger Stefan James.
Samtidigt betonar han att det fortfarande finns betydligt större kunskapsluckor kring kvinnors än kring mäns hjärtsjuklighet och värdet av olika behandlingar.
Även om det är en myt att nya behandlingar enbart testas fram på män är det betydligt vanligare att män deltar i hjärtstudier än att kvinnor gör det.
- Tyvärr har vi svårt att få kvinnor att ställa upp i forskningsstudier, vilket hindrar ny viktig kunskap. Vi vet till exempel för litet om effekten för kvinnor av olika nya behandlingsalternativ, inklusive medicinsk behandling, säger Stefan James.
Så jobbar vi med nyheter