Hälsa och le mot kollegan du möter i kontorslandskapet, visa hänsyn i trafiken och säg något snällt till din partner. Det är vad snällhetsveckan går ut på.
Temat i år är dessutom att visa vänlighet mot någon som inte tycker som du. Läkarmissionen, som marknadsför veckan, lyfter särskilt vikten av respekt för oliktänkare.
– Vi menar att man inte behöver hålla med eller byta åsikt, man kan ändå lyssna. Det känns väldigt aktuellt med tanke på den ökade polariseringen i vårt samhälle, säger Eva Nordenstam på Läkarmissionen.
Vänliga veckan uppmärksammas i sju dagar. Alla hjärtans dag, som firas i dag, onsdag, är snarlik i sitt upplägg.
Kan det bli för mycket av det goda?
– Ha, ha, nej det tycker jag inte. Jag tycker snarare att vi kan lägga massor av krut på vänlighet och kärlek och se var vi landar, säger Eva Nordenstam.
Det verkar lätt, men faktum är att snällhet fungerar olika bra beroende på vilken personlighetstyp man tillhör. Det är något vi föds med och omfattar samarbetsvilja, empati, medkänsla och altruism.
Det berättar NazarAkrami, vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet och en av Sveriges främsta experter på fördomar.
– Det finns en grundkärna i vår personlighet som inte ändras av yttre omständigheter. Antingen är man född snäll eller osnäll. Däremot kan vi förändra vår personlighet för stunden – om vi måste. Säg att du tillhör den osnälla typen, jobbar på restaurang och måste vara trevlig mot kunderna. Då skärper du dig, för i en given situation kan du anpassa dig till rådande norm.
Så snällhet går inte att träna upp?
– Jo, lite grann. Man kan gå i terapi, då finns ett litet utrymme för förändring. Men i grund och botten saknar den ovänliga personen en inre drivkraft som ju är helt nödvändig för att det ska vara hållbart över tid. Däremot brukar graden av vänlighet öka med stigande ålder. Efter 60, då vi blir skörare och behöver mer hjälp, måste vi helt enkelt bli lite vänligare, eftersom vi tenderar att bli mer beroende av andra, säger NazarAkrami.
Uppsalaforskaren Robin Bergh, som doktorerat på temat personlighetstyper och fördomar, är inne på samma spår:
– De flesta personlighetsdrag blir relativt stabila mellan 20- och 30-årsåldern, inklusive vänlighet. Så vill man träna människor att bli snällare har man nog bäst chans att lyckas under barndomen och tonåren, säger han.
Dock finns det forskning som pekar på att man kan öka vuxnas medkänsla genom att personen får förställa sig en annan persons situation. Det finns även forskning om att vissa former av meditation, ofta inspirerad av buddhistiska varianter, kan ha liknande effekter.
– Det förutsätter att folk är motiverade att träna den här typen av mentala förmågor. En annan utmaning är att empati ofta är selektiv och riktas bara mot vissa, som familj, vänner och de som liknar oss själva. Människor stänger av och sätter på sin medkänsla beroende på vem den andra är, säger Robin Bergh.
Snällhet är inte heller något som värderas särskilt högt i dagens samhälle. Man löper risk att bli betraktad som korkad och naiv. Och hur ofta hör man till exempel talas om genomsnälla personer som gör karriär i arbetslivet eller tjänar storkovan?
Tack och lov finns studier som visar på att vi njuter av att göra gott för andra, eftersom snällhet aktiverar lustcentrumet i hjärnan precis som sex, mat, knark och pengar.
– Att göra snälla saker har visat sig aktivera områden i hjärnan som har med belöningar att göra. Man kan också se samma mönster när personer observerar hur saker fördelas rättvist mellan andra. Med andra ord kan vi njuta av snällhet, säger Robin Bergh.
Och det var precis något som NazarAkrami gjorde när han och sonen skulle hitta parkering på Akademiska samma morgon som den här intervjun görs. En trafikvakt mötte NazarAkramis blick, bugade och log vänligt.
– Oj, vad glad jag blev! Jag visste inte att det var vänliga veckan och jag vet ju inte heller om det var därför han bugade. Min son blev också glad av hans vänliga gest och det blev en väldigt fin start på dagen, säger NazarAkrami.