Mammut-DNA kartlagt med ny teknik
Med hjälp av ny avancerad teknik och flera tusen år gamla hårstrån har ett internationellt forskarteam lyckats kartlägga samtliga 16 461 dna-byggstenar i cellernas energiverk, mitokondrierna, hos 10 sibiriska mammutar.
- Den här tekniken öppnar helt nya möjligheter att analysera förhistoriskt DNA i bevarade hårstrån från till exempel uroxar, ullhåriga noshörningar och en rad andra sedan länge utdöda djurarter, säger docent Anders Götherström vid Institutionen för evolution, genomik och systematik, Uppsala universitet.
Han är en av forskarna bakom studien, som för första gången visar att det är möjligt att utvinna och analysera stora mängder välbevarat DNA ur mångtusenårigt hår. I ett par fall är det analyserade mammuthåret över 50 000 år gammalt.
En av mammutarna i studien är den först upptäckta berömda Adams-mammuten, som grävdes fram ur den sibiriska permafrosten i början av 1800-talet och vars ben och hårrester sedan dess försvarats på ett museum i Moskva.
Tvärtemot vad många forskare tidigare trodde visar det sig att DNA i hår är mycket mer motståndskraftigt än DNA i till exempel ben och att hårstråna innehåller bara små mängder föroreningar i form av främmande DNA från bakterier.
I kombination med en ny teknik för att fastställa ordningsföljden på DNA-byggstenarna, nukleotiderna, i ett prov har detta lett till att tidigare mycket svåra eller näst intill omöjliga analyser nu kan göras i rekordfart.
- Med den här tekniken fastställer vi den kompletta DNA-sekvensen i en mitokondrie som kan vara 20 000 år gammal på en enda dag. Det kan jämföras med de metoder vi använde för bara något år sedan. Då kunde det ta ett halvår att få fram korta DNA-fragment från ett 20-tal individer, säger Anders Götherström.
Den nya studien visar hittills "bara" att det är möjligt att ta fram och kartlägga stora mängder DNA från många tusen år gamla hårstrån. I fortsatta analyser av mitokondriernas DNA kommer forskarna bland annat att kunna ta reda på graden av genetisk mångfald hos de sibiriska mammutarna.
- Eftersom vi med den här tekniken även kan ta fram och analysera stora mängder DNA från själva cellkärnan kommer vi på sikt också att kunna studera enskilda gener hos mammutar och andra djurarter som dog ut efter den senaste istiden, säger Anders Götherström.
Material för sådana analyser finns redan i dag i stor utsträckning i olika samlingar och museer över hela världen. Eftersom hårstråna bevarar DNA så bra verkar det spela liten roll att de ofta under lång tid förvarats under ogynnsamma temperatur- och fuktförhållanden.
- I vår artikel i Science nämner vi Carl von Linnés och Charles Darwins samlingar som exempel på var forskare nu kan hämta material för molekylärgenetiska analyser, säger Anders Götherström.
Forskarna tror att den nya tekniken kommer att vara till nytta även i ett helt annat sammanhang.
- Att det går att analysera högkvalitativt DNA som finns bevarat i själva hårstrået ökar möjligheterna att göra kriminaltekniska analyser. Nu kan även hår som är avklippt ovanför roten användas för att identifiera personer som befunnit sig på en brottsplats, säger Anders Götherström.
Studien har letts från Köpenhamns universitet och Penn State University i USA.
Så jobbar vi med nyheter