Anton har ända sedan han var liten haft svårt att hålla sig till regler. När han gick på lågstadiet fick han diagnosen adhd. När han var 13 eskalerade problemen snabbt: han började dricka stora mängder alkohol och testa narkotika. Han började även själv att sälja droger.
– När vi såg tecken på att det började gå riktigt snett larmade vi till alla möjliga instanser. Vi fick mycket hjälp från BUP och socialtjänsten i Uppsala, säger Antons mamma Petra.
Det blev bättre ett tag, men sedan föll Anton tillbaka i brottslighet. Han har flera gånger gripits av polis för olika brott, och har i förhör medgett att han säljer knark. När polisen i en insats i våras beslagtog en större mängd hasch som Anton hade på sig förklarade han att det skulle leda till att han blev skjuten.
Familjen är vad som kan beskrivas som en välfungerande medelklassfamilj. Petra berättar att hon varit väldigt arg på Anton för att han inte följer deras regler – men mest att hon känt en enorm rädsla för hans liv.
– Dels att han ska skada sig själv, dels för att han ska beblanda sig med folk han absolut inte borde vara med. Vi förstod ju att han hade en massa dåliga kontakter på Snapchat.
Anton har berättat för Petra att han blivit erbjuden att gå med i ett kriminellt gäng, men att han sagt att han aldrig skulle göra det.
– Vi tror inte att gängkriminella har hållhakar på honom, men vi vet ju inte. Han säger så mycket som sedan inte visat sig stämma. Om han går med i ett gäng är det kört, så känns det.
I dag är Anton 15 år. Socialnämnden i Uppsala beslutade i somras att hans brottslighet och självskadebeteende var så omfattande att han behövde omhändertas enligt LVU, lagen om vård av unga. Nu bor han på ett HVB-hem på annan ort. Enligt Petra sköter han sig överlag bra nu.
– Han förstår att om han fortsätter begå brott kommer han inte ut därifrån i första taget och kan få värre straff. Vi har stort hopp om honom. Nu försöker vi, skolan, boendet och alla andra att skapa ett skyddsnät runt honom.
Har du något råd till föräldrar i samma sits?
– Sök hjälp! En del saker kan man inte lösa själv. Vi har fått jättebra hjälp från socialtjänsten. De är på vår sida, de försöker massor innan barnet omhändertas. Men ibland kan barn behöva omhändertas för att komma ur ett destruktivt sammanhang.
Anton och Petra heter något annat.