Målsökande bot mot cancer

Metoden har ännu inte prövats på människor, men har botat möss med spridda tumörceller i buken.
Det framgår av en doktorsavhandling av apotekare Amelie Fondell vid Enheten för biomedicinsk strålningsvetenskap, Uppsala universitet.
– Resultaten hittills är mycket lovande, men ännu har vi en bit kvar innan metoden kan börja prövas på patienter, säger hon.

De ytterst små, ihåliga fettpartiklar – mindre än en tusendels millimeter i diameter – som använts i försöken kallas för liposomer. Liposomer i sig kan inte döda cancerceller, men de kan ändå användas för cancerbehandling.
Amelie Fondell och hennes forskarkollegor har försett liposomernas yta med ett ämne som fungerar som ett slags ”adresslapp” för att föra dem till cancerceller, men inte till friska celler. Dessutom har liposomens inre laddats med en radioaktiv substans som binder till dna-molekyler. Nästan all strålning från det radioaktiva ämne som används, jod-125, har extremt kort räckvidd.
– Om sådana liposomer sprutas in i kroppen kommer de i ett första steg att fastna på och tas upp av just cancerceller. I ett andra steg släpper liposomerna ut jod-125 som därefter söker sig till och avger sin strålning i cancercellens dna, förklarar Amelie Fondell.

När dna-spiralen fått tillräckligt många skador av strålningen kan cancercellen inte längre försöka sig, utan dör.
Dagens cancerbehandlingar begränsas av att dosen måste hållas nere så att inte också normal, frisk vävnad drabbas av svåra skador.
– Med vår målsökande behandling är däremot risken för att andra vävnader ska skadas mindre. Den strålning som avges inuti cancercellerna har så kort räckvidd att den inte når ut till och skadar intilliggande friska celler, säger Amelie Fondell.

I dag saknas effektiva metoder för att oskadliggöra den rest av cancerceller som kan finnas kvar efter att en cancertumör opererats bort, och som kan bilda nya tumörer i olika delar av kroppen. Det är detta som Amelie Fondell och hennes forskarkollegor hoppas kunna förhindra.
– Våra liposomer är för stora för att ta sig in i alla cancerceller i en större tumör, men de är mycket bra på att leta rätt på och döda spridda cancerceller, säger hon.

I försök på möss med spridda tumörceller i buken jämfördes behandlingar med radioaktivt laddade liposomer med och utan ”adresslapp” mot cancerceller.
– När studien avslutats stod det klart att adresslappen som vi kopplar på liposomerna gör behandlingen mycket mer effektiv. Flera av djuren som fick målsökande behandling blev helt botade, säger Amelie Fondell.