Hon syftar på studietempot under den föregående höstterminen som enligt Malin Walléns egen ambition skulle hållas på en lägre nivå än tidigare terminer.
- Jag som skulle njuta av mitt sista år i Uppsala. Men det har varit minst lika tufft som förut. Det har faktiskt också gjort att jag känner mig ännu mer motiverad att bli färdig. Börja jobba.
Även om arbetslivet innebär mindre flexibilitet och längre arbetsdagar är Malin Wallén trött på stressen och det ständigt dåliga samvetet att det alltid finns böcker att läsa, rättsfall att analysera och tentor att oroa sig inför.
- Från första dagen på juristprogrammet får man höra hur svårt det är att få jobb och hur höga betyg som krävs för att räknas på arbetsmarknaden. Jag är trött på att höra det där. Jag vill ut i verkligheten nu. Jag är övertygad om att den bilden inte är helt sann.
Under hösten har Malin Wallén läst kurser i rättshistoria/allmän rättslära och försäkringsrätt. I vår ska hon praktisera på en advokatbyrås processrättsavdelning, något hon ser fram emot med skräckblandad förtjusning.
- Efter fyra och ett halvt år på juristutbildningen har man hört en del rykten om arbetsmiljön på advokatbyråer, att den ska vara otroligt tuff och sådär. Men jag vill bilda mig en egen uppfattning.
Det enda tråkiga med att lämna Uppsala som Malin Wallén kan ge exempel på är uppsägningen av studentrummet på Studentstaden hon haft i nästan sex år. Plötsligt sköljer en våg av vemod över Malin Walléns ansikte. Alla minnen. Alla sena kvällar på biblioteket. All kunskap. Och alla vänner.
Men det plirande leendet är snart tillbaka då hon kommer på att en flytt också innebär att man kan rensa bland alla prylar som samlats i lådor och garderober.
- Jag är klar med Uppsala nu. Det ska bli skönt. Det är ju inte så långt från Stockholm heller.
Fotnot: Hur det går för de tre studenterna Malin Wallén, Barbara Lide och Björn Forsberg får ni veta då vi träffar dem igen i juni.