Inte heller tidpunkten, jättetidigt varje lördagsmorgon, uppfattade vi som märkligt; vi var bara så glada att få spela fotboll överhuvudtaget. Det var i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet när damfotbollen började bli sport på bredden i Sverige.
Sen bytte vi lag, ut ur den mörka hallen och fick både tränare, träningar och en riktig utomhusplan att spela på. Vi förväntade oss aldrig att någon skulle vilja komma och titta på våra matcher. En stor publik hade däremot Dick Kerr Ladies FC i Storbritannien för 100 år sedan. Det var under första världskriget som laget bildades för att locka kvinnor att söka jobb på ammunitionsfabriken Dick Kerr & co. Under 1920 spelade laget 30 matcher och kunde ha publiksiffror på 50 000 i arenan och 14 000 utanför. Men starka krafter ville stoppa de populära kvinnorna. 1921 tog brittiska fotbollförbundet beslutet att porta fotbollspelande damer från landets alla officiella fotbollsarenor.
”Nu har vi tillsammans med er tagit damfotbollen till nästa nivå, sade mittfältaren Kosovare Asllani när svenska landslaget i fotboll mottog folkets jubel på Götaplatsen i Göteborg under måndagskvällen. Torget var knökfull, det stod folk överallt och en bra bit ner på Avenyn. 25 000 personer, enligt polisen, ville hylla bronslaget. Det där med nästa nivå fastnade i mitt huvud, jag tolkade det som om hon tänkte på rättvisa, och inte på placering, och på hur ofattbart lång tid varje rättvisenivå har tagit. Det var nästan 50 år sedan mitt lag klev in i den mörka hallen. Och var är vi i dag?
"Equal play, equal pay" (lika betalt), ekade från läktarna efter VM-finalen då USA besegrade Nederländerna med 2–0. Amerikanare i publiken protesterade mot de ojämställda ekonomiska villkoren mellan dam- och herrfotboll. Två dagar senare skickade senator Joe Manchin in ett lagförslag med krav på jämställda löner mellan landslagsdamerna och herrarna.
”Damlandslaget har fler meriter än herrarna och får nöja sig med smulor när det kommer till ersättning", skrev kriminolog Nina Rung och jämställdhetsstrateg Peter Rung i en debattartikel i Expressen. Den här veckan har de anmält den svenska fotbollens löneskillnader till DO, Diskrimineringsombudsmannen.
Tja, vi kan ju hålla tummarna! Men mycket är så djupt förankrat i våra hjärnor att förändring tar överdrivet lång tid. Malätna tankar som att sommaren 1994 var året då Sverige hade sin skönaste fotbollsframgång ligger och pyr som ett ruttet kadaver.
Så för er som är redo för lite fräscha tankar. Här är svenska damfotbollslandslagets medaljfacit under 2000-talet.
* 2003 silver i fotbolls-VM i USA
* 2011 brons i fotbolls-VM i Tyskland
* 2016 silver i fotbolls-OS i Brasilien
* 2019 brons i fotbolls-VM i Frankrike