Makaber humor i S-Nerikes Den sista måltiden

På S-Nerikes har den svarta komedin Den sista måltiden premiär söndagen den 5 april. Här blandas stora moraliska frågor med gruppsykologi och en rejäl portion humor.

Korridorsstudenterna Lydia, Carl-Peter, Mahmoud och Anna har bjudit in en ny gäst på middag och diskussion.

Korridorsstudenterna Lydia, Carl-Peter, Mahmoud och Anna har bjudit in en ny gäst på middag och diskussion.

Foto: Josefin Lilja

Uppsala2009-04-03 10:47
Scenen är ett klassiskt korridorskök i Flogsta, med posters på väggarna och pinnstolar kring bordet. Där bor muslimen Mahmoud (Andreas Barås), hans flickvän Anna (Katja Kuntze), lesbiska Lydia (Aina Florin) och Carl-Peter (Björn Hellberg). Dessa fyra har som tradition att varje söndag bjuda in en människa på middag. Tanken är att diskutera livet och dess värderingar, men vad gör man när någon har precis motsatta värderingar som en själv? Korridorskompisarna i Flogsta finner en egen lösning på problemet - en totalt omoralisk sådan.

Magnus Åberg har översatt manuset från Dan Rosens film The last supper, med bland andra Cameron Diaz i en av huvudrollerna.
- Jag såg den för längesedan och tänkte direkt att den skulle passa att sätta upp som teater. Den har en rätt begränsad miljö och det utspelas mycket dramatik inom människorna. Det handlar om vad som är rätt och fel och hur grupptryck kan påverka ens sätt att tänka.
- Manuset gick smidigt att översätta, säger Magnus Åberg. Jag kontaktade även Dan Rosen och undrade om det var ok att vi ändrade lite och fick godkänt. Bland annat har vi med en homosexuell istället för en mörkhyad och en muslim istället för en jude. Det gäller att finna referensramar för en svensk publik.

Karaktärer som pastor Erik Ullman och partiledaren Anders Jörgensson kan man känna igen som pastor Åke Gren och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.
De fyra studenterna genomgår en tydlig, men ändå smygande förvandling under föreställningen. Från att vara ett gäng idealister som vill göra gott till att allihop blir kallblodiga mördare som tror att de handlar för mänsklighetens bästa. Det är gruppsykologi, det är hjärntvätt och det är mycket skrämmande mellan skratten. Det ångestladdade Flogstaskriket återkommer med jämna mellanrum i föreställningen och trots att det är en komedi ställs man som publik inför en hel del moraliska dilemman. Hur skulle jag själv ha handlat?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!