Magsjukeparasit kartlagd

Forskare vid bland annat Uppsala universitet har kartlagt hela arvsmassan hos en av världens vanligaste magsjukeparasiter, Giardia lambia. Resultaten presenteras i det nya numret av den ledande vetenskapstidskriften Science.

Uppsala2007-09-27 20:00
- De nya kunskaperna om parasitens arvsmassa och biologi kan förhoppningsvis både ge uppslag till bättre behandlingar och öka förståelsen av hur våra egna celler fungerar, säger universitetslektor Staffan Svärd vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, som är en av forskarna bakom studien.
Giardia lambia är en tarmparasit som varje år infekterar mer än 200 miljoner människor i världen. I Sverige brukar mellan 1 000 och 2 000 personer årligen drabbas av besvärliga diarréer orsakade av Giardia lambia. Barn och ungdomar är särskilt utsatta.
- Under senare tid har parasitstammar som är resistenta mot de läkemedel som brukar användas mot denna infektion blivit allt vanligare. Därför finns ett stort behov av nya effektiva mediciner mot Giardiainfektioner, säger Staffan Svärd.

Med kartläggningen av Giardia lambias arvsmassa ökar bland annat kunskaperna om genetiken bakom parasitens förmåga att göra sig undkomma immunförsvaret hos infekterade människor och djur genom att förändra de proteiner som den visar upp på sin egen yta.
Giardia lambia är en encellig organism, men till skillnad från till exempel bakterier och i likhet med alla högre stående organismer har den cellkärna.
- Våra resultat visar att parasiten har färre och enklare beståndsdelar än de flesta andra organismer med celler som har cellkärna. I en mening kan man säga att Giardia lambia är vår egen mest avlägsna släkting, säger Staffan Svärd.
Enligt den svensk-amerikanska forskargrupp som gjort kartläggningen kan Giardiaparasitens egen anfader ha uppkommit för så länge sedan som en miljard år.

De nya kunskaperna gör Giardia lambia hyperintressant även för andra än parasitforskare.
- Genom att parasitens arvsmassa är så förhållandevis enkelt uppbyggd ger den värdefull information om vilket minimum av komponenter som behövs för att komplexa biologiska processer ska fungera, även hos oss människor, säger Staffan Svärd.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om