Magnus Tauvon kämpar för att kaffet ska smaka drickbart.
– Lättgravad lax och kokt potatis fungerar superbra, svarar Magnus Tauvon, när jag frågar vad han ska äta i jul. Efter covid-19 mår han till och med illa av ganska många maträtter.
Det var i påskas som alla fyra medlemmar i hans familj, en efter en insjuknade i covid-19. Ingen av dem fick särskilt besvärliga symtom. Lite feber, lite hosta och trötthet drabbade alla. Magnus fick dessutom lite andningsbesvär.
– Alla tappade luktsinnet. Men för mig har det successivt kommit smygande tillbaka. Kanske till 60, 70 procent av sin normala förmåga, säger Magnus.
Det mesta av det vi benämner som smak är i själva verket lukt. De som har nedsatt luktförmåga upplever ofta att maten inte smakar något längre. Fenomenet beror på att smaksinnet enbart reagerar på grundsmakerna sött, salt, surt, bittert och umami (beskrivs som en buljongaktig smak). För att kunna känna övriga smaker behövs luktsinnet.
I och med att Magnus började återfå förmåga att känna lukt kom också smakerna tillbaka. Fast på ett nytt sätt.
– Kaffet har fått en syrlig, konstig och oangenäm smak. Och lök likaså – det får mig att må illa – och påminner om ruttna grönsaker, förklarar Magnus.
Lök och vitlök äter han inte längre, det tycker han är fruktansvärt, inte heller rätter med äggvita eller rött kött; det smakar vedervärdigt.
– Jag klarar inte ens av en grillkorv om den innehåller lökpulver. Jag har blivit överkänslig. Om någon röker på stan tycker jag det är jätteäckligt.
Pilsnerkorven är en av få korvsorter som inte innehåller lökpulver och som Magnus fortfarande kan njuta av. Tillsammans med pasta blir det en av de få normala rätter som återstår på menyn.
Tomatpuré har han svårt för och godis med artificiella smaker ger honom konstigt smak i munnen. Andra ingredienser som smakar illa är: kålsorter som broccoli smakar ofta dåligt. Banan smakar alltid som om den är övermogen. Vissa äppelsorter går bra, andra inte.
– Och så har jag bytt tandkräm och gått över till barntandkräm. Något är ju galet och jag hoppas att den här situationen snart ska gå över.
Kaffe kan han dricka, sedan en månad tillbaka, det vill säga om han fokuserar på att inte andas in samtidigt som han dricker och inte luktar på koppens innehåll. Men alla lukter är inte motbjudande. Under intervjun går han och doftar på en parfym. Den upplever han som inte som oangenäm.
Avokado går bra att äta. Den smakar ungefär som förut.
Mat som smakar ungefär som innan han blev sjuk är: kokt potatis, mozzarella, annan mild ost, kokt spagetti och avokado.
– Mitt matintresse har minskat och det är tråkigt. Står sonen och steker hamburgare i köket känns det mest som om jag vill spy. Mina smaklökar skulle behöva en kalibrering, säger Magnus Tauvon.
Han, som är förundrad över sin förvandling, är med i flera internationella Facebookgrupper, där medlemmarna har liknande upplevelser. Där läser han om vitaminchocker, penicillin och kortisonssprej.
– Men det finns ju ingen forskning som visar att det skulle hjälpa, säger han som inte är sugen på att testa.
Efter covid-19 har Magnus Tauvon fått nya smakupplevelser. Ofta inte så trevliga. Favoriträtter har blivit äckliga.
Och det gör han rätt i anser Johan Lundström på Karolinska institutet som forskar på luktsystemet och hur det interagerar med våra andra sinnen.
– Sjukvården kan göra väldigt lite för de här patienterna, säger han, men uppmanar ändå de som har symtom att uppsöka vårdcentralen för få problemen dokumenterade.
Dels kan det bli en försäkringsfråga om personen får nedsatt funktion permanent, dels kan det ge följdsjukdomar. Johan Lundström känner väl igen Magnus symtom.
– Det är väldigt vanligt och kallas parosmi och betyder att luktsinnet blivit förvrängt vilket antagligen beror på att luktsinnet initialt kopplar fel när det återkommer. Det hela kan vara väldigt besvärligt för den som drabbas. Parosmi uppstår inte enbart vid covid-19 utan även vid andra infektioner som förkylning, säger han.
För den som förlorat sitt luktsinne kan parosmin komma efter en tid, precis som skett i Magnus fall.
– Ofta är parosmi ett positivt tecken på att luktsinnet håller på att återstartas och kan hacka sig igång likt en gammal motor som inte använts på länge, säger han.
Men alla som får parosmi blir inte helt återställda. För en del går det över men för andra kan det bli permanent.
Rött vin smakar inte gott, men kall glögg går bra.
Ungefär 50 procent av de som haft covid-19 tappar luktsinnet, antingen temporärt eller kroniskt. Ytterligare cirka 20 procent får en stor nedsättning av luktsinnet, de har bara kvar 10 procent av sin förmåga att känna lukter.
– Det är som att ha viss ledsyn och kunna navigera sig fram men inte titta på tv, säger han.
KI-forskarna har tagit fram en hemsida där man kan testa sitt luktsinne: www.lukttest.se