Under hösten har Moderaterna i Uppsala låtit ett opinionsinstitut intervjua 500 Uppsalabor om olika politiska frågor. Resultaten används enligt partiet för att pejla opinionen men också för att justera den egna politiken. Hittills har det lett till att partiet bytt fot i åtminstone en lokal fråga. När drygt hälften av de tillfrågade ansåg att fler gågator är den viktigaste eller näst viktigaste åtgärden i Uppsalas stadsmiljö ställde sig Moderaterna bakom förslaget att förlänga Svartbäcksgatan som gågata norrut samt göra Drottninggatan bilfri.
– Vårt ställningstagande var ett direkt resultat av opinionsmätningen. Vi såg att många människor efterfrågade den här typen av åtgärder, säger partiets kommunalråd Fredrik Ahlstedt.
Han konstaterar att det var en kursändring som inte gick obemärkt förbi internt i partiet, som traditionellt betonat att bilar ska ha god framkomlighet i centrum. Det mesta som hittills är känt av undersökningen tas i stället till intäkt för att partiets kommunpolitik har stöd bland väljarna. I avsnittet om valfrihet instämmer en majoritet i påståenden om att valfrihet inom vård, förskola, skola och äldreomsorg är mycket viktigt. Stärkta av resultatet planerar nu partiet för nya valfrihetsreformer, bland annat inom kommunens särskilda boendeformer, svenska för invandrare och familjerådgivning.
– Vi går ut och frågar medborgarna, vi tar med oss deras svar och funderar över vad de betyder och sedan formar vi en politik utifrån den analysen, säger landstingsrådet Erik Weiman.
De ser ingen risk för att partiet kommer att ledas av opinionen, utan slår fast att politiken hela tiden bygger på en "idémässig bakgrund":
– Men man måste alltid vara beredd att ompröva sina politiska ställningstaganden. När man är trygg i sin idémässiga kompass så är man också trygg i en sådan omställning. Varför ska man genomföra reformer som ingen efterfrågar, säger Erik Weiman.
Mediekonsulten Thomas Juréhn, som arbetat på Sifo, konstaterar att frågeställningarna i opinionsundersökningar har stor betydelse för vilka svar man får. Att använda färdiga påståenden i stället för öppna frågor ställer höga krav på utformningen:
– Risken är att de vinklas åt ett visst håll för att få de svar man vill ha. Det finns också viss risk att den svarande instämmer i ett påstående eftersom man uppfattar att det är vad som förväntas. Men väl utformade påståenden kan ibland ge ny kunskap om människors uppfattningar, säger Thomas Juréhn.
Statsvetaren Nils Hertting vid Uppsala universitet, skönjer en klassisk demokratikonflikt bakom metoden att låta opinionsundersökningar påverka sakpolitiken.
– Den här typen av försök att förnya den lokala demokratin illustrerar spänningen mellan en syn på politiker som en slags elit, med stort utrymme att göra egna bedömningar, och en mer populistisk linje där politiken hela tiden ska förankras hos en majoritet. Vill man vara cynisk kan man säga att ett parti som använder opinionsmätningar som grund för sin politik också lägger över ansvaret för resultatet till väljarna. Risken är en otydlighet i ansvarsfrågan, säger Nils Hertting.
Samtidigt konstaterar han att väljarna får svårare att förutse partiernas handlande ju större intryck partiet tar av opinionsmätningar. Att partier gör egna mätningar är inget nytt i svensk politik. Nils Hertting ser Uppsalamoderaternas metod, att öppet låta resultaten påverka sakpolitiken, som ännu ett led i partiernas försök att hitta nya kanaler mellan parti och väljare.