Sedan januari 2018 har Uppsala kommun satsat på samverkansstöd till familjer med barn som har hög skolfrånvaro, så kallade hemmasittare. Bland annat har koordinatorer kopplats in när skolans insatser för en elev inte räckt till.
Elisabet Axberg, sekreterare i Attention, resurs- och föräldraföreningen för personer med neuropsykiatriska funktionshinder, menar att det inte finns någonting som hjälper eleverna tillbaka till skolan ifall stöttningen försvinner.
– De blir kvar hemma. För föräldrarna är koordinatorerna väldigt viktiga eftersom de ofta får stånga sig blodiga för att skolorna inte självmant gör anpassningar utifrån elevens funktionsnedsättning. Runt barnet är det flera verksamheter som ska lägga ett pussel, och samordningen tar koordinatorerna hand om. Det är en stor avlastning för föräldrarna.
Enligt projektledaren för ökad skolnärvaro, Per Åström, har de förvaltningar som finansierat projektet - utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen - under våren meddelat att det inte finns någon avsikt att projektet ska fortgå efter 2019.
– Det har sagts att risken är stor att projektet kommer läggas ned, säger Per Åström.
Projektet har varit framgångsrikt och haft en bra, och långt över förväntad, effekt.
– Fler elever än väntat har återgått till studier. Projektet har varit väldigt uppskattat hos vårdnadshavare och elever, säger Per Åström.
Direktör för socialförvaltningen, Kaisa Björnström, säger att några ställningstaganden inte gjorts, men att projektet är tidsbegränsat.
– Ett projekt är ett projekt. Det ska testa arbetssätt och metoder för att sedan utvärderas. Det sträcker sig till årsskiftet och utvärderingen får komma så småningom.
Helena Hedman Skoglund (L), ordförande i Utbildningsnämnden, säger att det inte finns några beslut tagna för vad som händer efter 2019.
– Det här var en social investering för 2018-2019. För tillfället finns ingen finansiering för en fortsättning, men vi har heller inte beslutat hur vi ska göra framöver. Det är oerhört viktigt att hitta sätt att få elever med hög skolfrånvaro tillbaka till en fungerande skolgång, det är inget vi kan tumma på.
I vilken form det ska ske kan hon inte säga idag. Men samtal pågår.
Enligt Elisabet Axberg går de elever som inte får någon hjälp en tuff framtid till mötes. Men med koordinatorernas hjälp får de en chans att börja ett nytt liv där de inte sitter hemma och förlorar den kunskap som alla har rätt till.