Lyckat facit för projektet
31 ungdomar mellan 18 och 24 år har fått arbete. 16 ungdomar har gått vidare till studier. Det är facit när projektet Stickspåret för unga arbetslösa i Tierp nu har avslutats och utvärderats.
Arbetsförmedlingen har drivit Stickspåret tillsammans med kommunen, Individ och familj och arbetsmarknadsenheten.
- Vi har varit sambo, berättar projektledaren Jörgen Pettersson på arbetsförmedlingen, och syftar på sina tre medarbetare i projektgruppen.
Korta beslutsvägar
Att man har suttit i samma lokaler har gjort beslutsvägarna korta och det har givit resultat.
- Flyttar man ihop arbetsförmedling och socialtjänst får den enskilde en mycket snabbare hjälp, säger Jörgen Pettersson.
Dessutom har man haft folk från primärvården, psykiatrins öppenvård och kyrkan med sig i projektet.
Samordningsvinsterna är en erfarenhet man kommer att ta med sig. Sett till de mål som i förväg hade satts upp för projektet skulle man annars kunna beskriva det som ett misslyckande. Men Jörgen Pettersson är nöjd. Och det är också den utomstående utvärderare, Ramböll Management, som satts att bedöma Stickspåret (mot bakgrunden att projektet fått EU-stöd).
Det var snarare målen som var fel satta.
- Vad man inte hade klart för sig var hur målgruppen i vår kommun egentligen såg ut, konstaterar Jörgen Pettersson.
102 har deltagit
Det gick till exempel knappast att begära att Stickspåret skulle bidra till att öka andelen Tierpsungdomar som läste vidare på högskolan - inte när det visade sig att bara 34 procent av projektdeltagarna hade slutbetyg från gymnasiet medan 21 procent hade ofullständiga betyg och resterande 45 procent inte hade velat eller klarat av att gå gymnasiet.
102 arbetslösa ungdomar har deltagit i Stickspåret. 140 var målsättningen. Tanken vara att 60 procent skulle ha fått jobb eller gått vidare till studier efter tiden i projektet. Facit blev 30 procent i jobb och 16 procent till studier.
I Stickspåret gällde det grundläggande, att lyfta och mobilisera den enskilde deltagarens resurser. På alla plan. Även socialt. För det är viktigt också hur relationerna ser ut, hela livssituationen påverkar den personliga utvecklingen och möjligheten att komma in i jobb eller studier.
Första året arbetade projektet i grupp.
- Men vi fick för mycket av en klassrumssituation som inte fungerade så bra. Andra året ändrade vi modellen till att jobba enskilt med personlig coaching.
Bättre självförtroende
Det har handlat om att verkligen på allvar undersöka vad projektdeltagaren själv vill, vilka konkreta möjligheter som finns (och drömmar) och hur målet ska nås.
- Många av de här ungdomarna behöver i första hand bekräftelse. Stöd och beröm, säger Jörgen Pettersson.
I Rambölls rapport har majoriteten av de intervjuade projektdeltagarna sagt att en av de främsta fördelarna med att vara med i Stickspåret just har varit att de fått ett bättre självförtroende.
Nu är frågan om projektet ska permanentas. Kommunstyrelsen har fått ett förslag på hur Stickspårsmodellen ska kunna användas i det framtida arbetet med kommunens ungdomar.
Så jobbar vi med nyheter