Lyckad modell för utåtagerande
Pittsburghmodellen har gjort skillnad för utåtagerande och deprimerade elever i Uppsala län. Det menar projektledaren Håkan Svensson och kollegan Lars Jägemar som under två år lärt ungdomar i grundskolan att ta kontroll över sina känslor.
Han och Håkan Svensson har, när vi träffar dem på Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Uppsala (BUP), just avlutat ett projekt på en skola utanför Uppsala. Snart ska de i väg till en ny, i Norduppland.
Höga siffror
—I vår värld är det ganska höga siffror, fortsätter Lars Jägemar om resultatet av utvärderingarna.
En hemlighet bakom framgången är en arbetsbok där eleverna på ett konkret och handfast sätt övar sig på att lära sig känna igen sina problem och söka svar kring agerande i olika situationer.
De ungdomar som skolorna väljer ut är ofta utåtagerande, deprimerade eller har en neuropsykiatrisk störning.
Sex särskilt motiverade elever tas ut och arbetar i två rum. Under en dryg månad arbetar gruppen med problemlösning och kognitiv teknik, en metod som syftar till att lära sig att hantera starka känslor. Passen varvas med undervisning i kärnämnena, som bygger på ett belöningssystem.
—Det är väldigt enkelt att förstå, säger Håkan Svenson och börjar bläddra i elevboken, där han översatt den amerikanska modellen till svenska förhållanden.
Problemlösningsstege
Han slår upp sidan sex och redogör för problemlösningsstegen, som går från steg 1, att ringa in problemen, till steg 6, att fundera över om det var rätt lösning. I början får de lösa situationer som kan handla om att bli mobbad i skolan, att bli straffad av en förälder, sviken av sin pojkvän. Därefter ringas egna problem, som behöver en lösning, in.
Andra delen av boken tar mer fasta på känslor och tankar. Att lära sig behärska situationer där man reagerar aggressivt, till exempel vid en tillsägelse.
—Det här lär man sig inte på en kafferast, säger Håkan Svensson.
Men målet är att ta kontroll över sina känslor. Att inte låta dem styra i varje situation.
Ett år återstår
Håkan Svensson menar att eleven kommit långt om han eller hon hinner tänka tanken att läraren kanske säger till för att han vill väl, innan svordomar och könsord tar överhanden.
Ett år återstår av projektet och duon hoppas att arbetet permanentas.
—När vi är ute på skolorna möter vi lärare som tycker att alla elever borde få lära sig om det här. Det vore inte så dumt med ett eget ämne, säger Lars Jägemar.
—Vi når bara dem med störst problem, det finns så många i gråzonen, säger Håkan Svensson.
Så jobbar vi med nyheter