Lustfyllt men arbetsamt att bli professor
Så har de då nått högst på den akademiska karriärtrappan, till professors titel. Här kan de nu slappna av och njuta av frukterna som de odlat i den akademiska trädgård de idogt anlagt under karriären.
Lena Magnusson Turner och Matz Dahlberg installerades.
Foto: Nina Leijonhufvud
Nu har de tid att verkligen borra på djupet och kasta fram hisnande teorier inom helt nya fält, och nu har de pengar att anställa unga forskare som kan göra grovjobbet åt dem, medan de själva gör knivskarpa analyser av materialet.
Eller?
- På måndag är det hårt jobb som gäller igen. Och på torsdag kan den här festen ha förvandlats till en sorglig tillställning, då kommer besked från Formas om medel till vår forskning, säger Lena Magnusson Turner, professor i kulturgeografi.
- Det går inte att luta sig tillbaka, ingenting blir säkert bara för att man blir professor. Och det här bara ett festligt avbrott från vardagen, säger Helena Jernberg Wiklund, professor i tumörbiologi.
Fredrik Pontén, professor i patologi, fyller i:
- Visst får man mer makt och det är fler som lyssnar på en som professor. Men ansvaret är större och man har minst lika mycket att göra som tidigare.
Ansvar, ja. Nu gäller det att leva upp till utnämningen.
- Men det finns en hård press kopplad till alla titlar inom universitetet, det är så det ser ut här. Det är lite som hur idrottare har det. Att bli professor är ett roligt bevis på att man gjort ett bra jobb så här långt, säger Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi.
Roligt, lustfyllt, men arbetsamt är ord som kommer för professorerna när UNT frågar hur de ser tillbaka på stegen i den akademiska ålderstrappan.
- Visst har det varit kämpigt ibland, och det har varit viktigt att hålla ut och att inte ge upp, och det måste vi göra nu med och bevisa att vi duger till, säger Lena Magnusson Turner.
Så det som undertecknad radade upp i inledningen av artikeln om professorernas blivande vardag verkar alltså vara fördomar. En professor kan ingalunda slappna av, tvärtom.
Men möjligheten att låta yngre knega på med grundforskningen då? En het fråga i universitetsvärlden är den tuffa verkligheten för unga forskare, med stor brist på tjänster att söka. Rektor utlovade förvisso satsningar på unga i sitt tal. Men en koll med vicerektorerna för två av tre vetenskapsområden vid universitet visar att verkligheten ändå är kärv. För att få betydande förändring och på riktigt öppna de flaskhalsar som i dag finns för unga forskare som vill stanna och så småningom själva få kliva upp på professorssteget i karriärtrappan, krävs betydligt mer pengar än vad rektor kan erbjuda. Så även den fördomen kom på skam.
Men av 53 installerade professorer - rekordmånga - var blott 9 kvinnor. Se där, en föreställning rörande professorerna som ännu gäller som hårdfakta: en professor är och förblir i de allra flesta fall en man.
Så jobbar vi med nyheter