En 76-årig Uppsalabo lurades på 450 000 kronor i samband med ett avancerat telefonbedrägeri. Banken vill inte ersätta honom för förlusten.
Mannen, en 76-årig Uppsalabo, är inte ensam om att utsättas för den här typen av bedrägeri. Regelbundet rapporteras om personer som blivit uppringda av "banken" och lurats att uppge sina mobila bank-id:n. Med tillgång till personernas bankkonton är det sedan fritt fram för bedragarna att föra över deras pengar till sina egna konton.
Den aktuella Uppsalabon blev uppringd från en inkassobyrå och fick veta att han hade betalningskrav på en mobiltelefon. Eftersom han inte köpt någon mobil protesterade han, varpå den förstående personen sade att det förmodligen rörde sig om ett bedrägeri och erbjöd sig att koppla honom till säkerhetsavdelningen på hans bank.
Nästa person som lyfte på luren hjälpte mannen att spärra sina konton och mobila bank-id från framtida bedrägerier. För detta behövde mannen uppge en engångskod, som han begärde ut från sin internetbank. Lättad över att ha fått hjälp lade han sedan på telefonen.
Först en vecka senare förstod han att allt varit fejk – och att bedragarna gjort 15 olika uttag för att stjäla de 450 000 kronorna från hans konton.
– Det var skickligt gjort, de lät väldigt trovärdiga. När de skulle hjälpa mig att spärra mitt kort, hade de exakt samma metodik som när jag senare fick hjälp av den riktiga banken, säger mannen.
För att komma obemärkt förbi tog bedragarna ut pengarna i 15 omgångar och från olika konton. Mannen tycker ändå att bankens system borde ha slagit larm.
Bankens bedömning, efter att 76-åringen vänt sig dit för hjälp, är att han varit alltför slarvig. Det som hände när bedragarna låtsades spärra mannens bank-id, var att de i stället skapade en ny inloggningskod som bara de kände till. När mannen i och med detta begärde ut en engångskod, ska banken ha skickat en varning om att inte dela den med andra. Av den anledningen anser banken att han varit medveten om att han riskerade att förlora pengar.
– Men jag trodde ju att det skulle rädda mina pengar. Bedragaren var i mina öron en lika god bankman som den som senare hjälpte mig, säger han.
Om man som kund kör fast hos banken, är nästa steg att överklaga deras beslut till ARN. Fungerar inte det är sista utvägen domstol.
Det som talar för att han kan få rätt i saken, tror mannen själv, är att banken inte larmade när ett stort antal uttag gjordes på så kort tid. Han tycker att bankens system borde ha fångat upp det.
Mannen har nu vänt sig till ARN, Allmänna reklamationsnämnden, vilket är det rekommenderade om man inte kommer överens med banken. Ger inte det resultat är nästa steg domstol.
Utgångspunkten enligt lag är att banken ska ge pengarna tillbaka vid så kallade obehöriga transaktioner – om inte kunden anses ha agerat grovt oaktsamt eller särskilt klandervärt. I det senare fallet får man stå utan pengar helt och hållet. Bedöms man ha varit "grovt oaktsam", som är den lägre graden av oaktsamhet, får man stå för 12 000 kronor själv – resten ska banken ersätta.
"Jag har ständiga likviditetsproblem just nu, stup i kvarten medges inte mina kreditkort. Det är klart att det är skittråkigt att bli av med pengar", säger mannen.
Men det är inte kristallklart vad som gäller – eller i vilken mån man som privatperson får "skylla sig själv". Inte minst eftersom banker gör olika bedömningar.
– Det finns ju krav på att du måste förvara kort och koder aktsamt och inte lämna ut dem till obehöriga. Sedan beror det på vilken typ av situation man befinner sig i och vilken insikt man har. Dagens teknik erbjuder många möjligheter för bedragare att luras på som gör att de kan framstå som trovärdiga. Och många konsumenter beskriver just att de inte förstått att den som kontaktar dem inte är banken. Så situationen måste alltid bedömas i varje enskilt fall, säger Kicki Westerståhl, chef för stiftelsen Konsumenternas bank- och finansbyrå.
Efter en HD-dom i somras har det blivit lättare att få pengarna tillbaka efter den här typen av bedrägerier. Det säger Kicki Westerståhl, chef för stiftelsen Konsumenteras bank- och finansbyrå.
Att vara gammal, sjuk eller kanske bara ovan vid att använda internet är sådant som ARN kan ta hänsyn till. Och en dom som avgjordes i Högsta domstolen (HD) i somras, öppnar nu för bättre förutsättningar för den som utsatts för bedrägeri.
Tidigare har bankerna oftast fått gehör hos ARN när de påstått att en konsument har sig själv att skylla för förlusten av sina pengar.
– Men HD har nu slagit fast att man tolkat lagstiftningen för snävt. HD har bedömt att det krävs mer för att en konsument ska anses ha varit särskilt klandervärd.
HD-fallet liknar Uppsalabons, i och med att båda personerna gav bort sina koder i tron att de talade med en riktig bank. I fallet från i somras sänkte HD bedömningen från särskilt klandervärd till grovt oaktsam.
– I liknande ärenden ser vi att det nu finns goda chanser att få ersättning, säger Kicki Westerståhl.
UNT har sökt Uppsalabons bank, som inte kommenterar specifika ärenden.